Konsten att springa – utan att sluta

För ultramaratonlöparen Branislav Pavic verkar det snarare lika självklart som enkelt. Men även han började förstås från början.
- Jag har sysslat med löpning i nio år och ultramaraton i två år. Allt började med att jag och några kompisar ville vara med i ett fem kilometer långt lopp och sedan gav det ena det andra, berättar han.

Men självklart gick det inte över en natt. Han fick, som alla andra, successivt öka på sin träning.
- När jag lyckades springa en mil blev jag jätteglad. Sedan blev det en halvmara, ett maraton och till slut 24-timmarslopp.

Pavic kommer från Kroatien och har bott ett knappt halvår i Sverige. Trots det har han inga som helst problem att bli intervjuad på svenska. Han letar hela tiden efter det perfekta ordet för att beskriva det han vill ha sagt och frågar om hjälp ibland och memorerar det han lärt sig.
- När jag kom till Katrineholm började jag arbeta som volontär i en second handaffär. Då var jag tvungen att prata med folk, säger han.

Hans gula t-shirt vittnar om deltagandet i ett 105 kilometer långt ultratrail-lopp i Österrike. Utmaningen handlar inte bara om att kunna springa långt. Det positiva med långloppen är att de ofta går på natursköna platser. Men det kan även innebära en hel del strapatser. Att springa på stigar i bergstrakter tar ut sin rätt.
- Under ett sådant här lopp på tio mil är det kanske bara en mil som går på platt mark. Resten är antingen uppför eller nedför. De här dryga tio milen tog 17 timmar för mig att springa, berättar han.

En annan svårighet kan vara vädret. Under ett bergsmaraton i Kroatien var det stundtals 36 grader varmt. De erfarenheterna har inte avskräckt Pavic. Ett mål är att kunna vara med i ett ultramaraton i Death valley i USA där det kan bli 40–50 grader varmt.

Sedan ett par månader tillbaka arbetar han som busschaufför och har hittat några likasinnade på jobbet.
- Vi har pratat om att starta en ultramaratonklubb. Jag startade en klubb i Bosnien när jag bodde där och här verkar det inte finnas någon som är inriktad på just ultramaraton.

En del i hans träning är att vänja kroppen att springa under dygnets alla tidpunkter. Något han förstås måste klara av när han tävlar i 24-timmarslopp.
- Ibland vaknar jag 12 på natten och ger mig ut och springer i tre timmar för att kroppen ska anpassa sig.

Varför gör du det här?
- Det är en del av mitt liv. Jag får en känsla av eufori av att träna. Jag vill inte stanna utan vill alltid göra något mer.