Arkitekten bakom Fristadstorget

Snacka om utmaning. Du är nyutbildad, får ditt allra första jobb och förväntas ganska snart besvara den eviga frågan: Vad ska hända med Fristadstorget? Landskapsarkitekten Anna Edvinsson var i den situationen för fyra år sedan. Nu är frågan besvarad.

Collage Lördagsporträtt.jpg

Collage Lördagsporträtt.jpg

Foto:

Lördagsintervjun2014-10-25 05:30

I dag invigs Fristadstorget med pompa och ståt och var och en lär ha sin egen uppfattning huruvida "kommunen" har lyckats. Med tanke på Eskilstunabornas hävdvunna rätt att svårligen låta sig imponeras kan det ses som ett omöjligt uppdrag att ens försöka få alla nöjda.

En som ligger bra eller risigt till beroende på om torget ska hyllas eller häcklas är landskapsarkitekten Anna Edvinsson.

Flera yrkeskompetenser har varit inblandade i processen, men utformningen och gestaltningen, vad som ska finnas på torget och var och hur det ska placeras har Anna Edvinsson bestämt. Det är via hennes tankar, ritbord och skissblock som Fristadstorget vuxit fram. Vattenspeglarna, grässlänterna, den i maj blommande magnolian, katsuraträdens färgexplosion, de kinesiska plattorna...

När Anna i slutet på den fem år långa utbildningen till landskapsarkitekt i sin hemstad Uppsala skrev sitt examensarbete dök chansen upp.

Tjänsten i Eskilstuna lät passande och intressant. Jag sökte, fick jobbet och flyttade hit.

Då, sommaren 2010, var torget till stor del en yta man passerade på väg någon annanstans. Visserligen hade Fristadstorgets omgörning redan diskuterats flitigt i många år och sammanhang, men några beslut var inte fattade.

När hon själv såg Fristadstorget för första gången var intrycket inte direkt överväldigande.

Jag tänkte oj, här skulle kommunen behöva göra något. Det man såg var två jättelika snöhögar mitt på torget. Det såg inte så välplanerat ut och torget kändes inte som en prioriterad plats.

Att det sedan blev sommar förändrade inte uppfattningen nämnvärt.

Jag tyckte fortfarande att torget var outnyttjat. Den norra delen var öppen och utsatt för busstrafik på både Rademachergatan och Gymnastikgatan. Det präglade torget i hög grad, det fanns inget som skärmade av. Torghandeln tog upp den övriga ytan och på andra sidan var det kiosken och trappstegen som skar av torget och delade upp det i två delar. Ytan från trappstegen och söderut lästes ihop som en entréplats till stadshuset. Den ytan var otillgänglig och övermöblerad; cykelställ, planteringsytor, konstverk... det var trångt och beläggningen ojämn.

Hon tillägger att det rådde brist på attraktiva sittplatser och inflikar en reflektion beträffande de spontansittytor, som exempelvis trappstegen vid fontänen, utgjorde.

Man satt med solen, fontänen och stadshuset i ryggen. Och i norra delen, i det bästa läget, fanns två träbänkar utan ryggstöd och en cykelparkering. Där ville man inte gärna vara.

Fanns det något som var bra?

Ja, torghandeln bidrog till att skapa liv och rörelse. Stadshuset i sig är också en stor visuell tillgång och fontänen förtjänade sin plats.

Fick du några order i stil med: Gör vad du vill men rör inte...?

Nej, det gjordes ett program innan jag började med gestaltningsprogrammet. Där satte man vissa ramar, som att kiosken skulle tas bort och att det inte skulle byggas någon ny byggnad. Det var också bestämt att busstrafiken på Gymnastikgatan skulle bort. Man öppnade faktiskt för en flytt av fontänen, säger Anna.

Fontänen hon nämner, Arbetets ära och glädje (med den uppstickande Sixtinska madonnan), passerade nålsögat och har i Anna Edvinssons tappning fått en mer upplyft inramning.

Fontänen gör sig bra där den står och den minner om historien. Både den och stadshuset har lyfts fram.

När landskapsarkitektens idéer väl satts på pränt var det dags att få den politiska välsignelsen.

Det gick väldigt bra. De var nöjda från första början, inga problem.

Kan du beskriva kampen mellan att göra torget vackert och funktionellt?

Det är ju utmaningen, att få ihop delarna så att de lyfter varandra. Funktionen bidrar till resultatet av utformningen. Men visst, i vissa lägen blir det ett pusslande.

Vilket behov går först, funktion eller utseende?

Funktioner, alltså hur människor ska använda torget, ska gå hand i hand med utformningen. Det kan bli lite kompromissande om idéerna inte anses praktiskt genomförbara eller allt för dyra.

Visste du från början hur mycket pengar Fristadstorget fick kosta?

Nja, jag hade en summa som var satt utan någon bakomliggande kalkyl. Mest för att ha något i investeringsbudgeten.

Hur mycket var det?

Jag vet inte om jag vågar säga det. (Skrattar).

Är det inte en offentlig investering vi pratar om?

Jo, det är ju det. 47 eller 49 miljoner kronor vill jag minnas. Men sen gjorde jag förslaget och en kalkyl (på 64 miljoner). Det presenterades och fick godkänt. Jag fick med mig att inte vräka på och välja det dyraste, jag la det på en rimlig nivå utifrån tidigare diskussioner om ekonomin. Det är därför det bara är kinesisk natursten i kilen och vissa ränder, resten är betongplattor i olika nyanser.

Har du hittat inspiration från andra torg i världen?

Jag samlar på mig inspiration hela tiden men man måste alltid utgå från den plats man har. Det finns vissa likheter med Sjövikstorget i Stockholm och jag har hämtat mycket inspiration från Uppsala, säger hon.

Anna Edvinsson har fått en unik möjlighet att påverka utformningen av stadskärnans hjärta. Har hon möjligtvis tagit tillfället i akt och lagt in några hemliga budskap?

Haha! Kanske någon grej. Det kan handla om att få folk att titta åt vissa håll.

Hur vet man att man tittat rätt?

Det vet man inte, men förhoppningsvis påverkas man av det man ser. Jag ser fram emot att se hur torget kommer att användas. Jag hoppas ju att Eskilstunaborna tar det till sig och använder det flitigt.

Är du nöjd?

Ja. Slutresultatet blev dessutom väldigt likt min ursprungliga idé.

Torget har blivit större och rymmer fler komponenter. Gymnastikgatan och cykelbanan på andra sidan är inlemmade i torget. Det finns ändå plats för bland annat scen, uteserveringar, tillfälliga kiosker, torghandel och julgran. Möjligheten till och förutsättningarna för matmarknader, festivaler och liknande har också förbättrats, enligt Edvinsson.

Det finns en särskild grupp som jobbar med att fylla torget med aktiviteter och innehåll. Torget kommer inte att lämnas åt sitt öde.

När kan du släppa ditt grepp över torget?

Kan man någonsin det?!

Hur intar man torget bäst?

Man tar på sig varmt, tar med sig alla man känner och går dit och njuter. Det blir musik, invigning av Pin Point (klockan 13.00) och invigning av torget (klockan 18.30) eld, ljus och överraskningar. Man går dit med ett öppet sinne och jag tror att många har följt bygget med spänning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om