Forskning av luktsinnet har varit lågprioriterat ända fram till i början av 2000-talet då den vetenskapliga världen insåg att även lukten har stor betydelse i våra liv. Länge trodde man att en människa kunde känna cirka 10 000 dofter. Men nu vet forskarna att vi känner mycket mer än så.
– Rent teoretiskt finns det ingen övre gräns för hur många dofter vi kan känna, det är säkert några miljoner. Att känna igen lukten av förruttnelse och mögel är otroligt viktigt för att vi inte ska bli sjuka. Evolutionen har gjort att vi har utvecklat förmågan att identifiera dessa ämnen. Det är också därför vi känner obehagliga lukter för att kunna hålla oss undan från dem, för vi äter med näsan, säger Johan.
När biologiska material faller samman frigörs något som heter geosmin, vilket människor är extremt känsliga för. Om en droppe geosmin blandas i en vattenmängd som motsvarar en olympisk pool kan man ändå känna lukten i den poolen.
Men att kunna känna miljoner lukter, hur kan det funka? Jo, hjärnan är smart och sorterar bort de dofter som vi inte har nytta av för tillfället, förklarar Johan.
– Vi upplever många fler lukter än vad vi tror att vi gör. Hjärnan är kopplad så att vi inte ska ägna så mycket uppmärksamhet åt lukterna. Det som vi inte behöver känna till går inte igenom vårt medvetandecentrum. Men även om vi inte tror att luktsinnet spelar någon roll och att vi inte använder det så mycket, har det stort inflytande på vårt beteende, hur vi beter oss mot vår omvärld och uppfattar den.
Några som har full koll på detta är de större livsmedelsaffärerna. Nybakat bröd i butikerna är ett exempel på hur vi kan påverkas utan att vara medvetna om det. Doften gör att det känns hemtrevligt och vi väljer att stanna kvar längre i butiken än vad vi hade tänkt från början.
– Det finns till och med doftämnen insprutade i degen för att det ska lukta extra mycket när man gräddar det. Jag vet inte om det är så i Sverige men i USA förekommer det. En färg kan också upplevas starkare om vi samtidigt får en doft som kan förknippas med den. Rött blir rödare om vi till exempel tittar på en jordgubbe.
Just nu pågår forskning om hur sjukdomar ska kunna identifieras genom att lukta sig till olika typer av bakterier.
– När man frågar personer som har jobbat länge i bakterielabben så har de lärt sig hur olika bakterier doftar genom att lukta på blodproven. Varje bakterie har en unik lukt och de kan känna om det är stafylokocker eller någon annan bakterie. Vi har tagit fasta på deras kunskap och utvecklat en elektronisk näsa som kan lukta sig till rätt bakterielukt. Just nu testar vi prototyper på urinblåsecancer på fyra sjukhus och bakterienäsan finns på sex sjukhus.
Att hundar är bättre än oss på dofter, det är ett faktum som forskarna känt till länge. Deras nosar gör nytta på många ställen – hos polisen, i mögelskadade hus och ute i svampskogen. De kan också lukta sig till cancer och det finns de som hävdar att hundar kan lukta sig till om en kvinna är gravid.
Riktigt så långt sträcker sig inte en människas luktsinne men en del personer är bättre på att känna lukter än andra. Det beror på träning och dna.
– Luktsinnet är som en muskel, ju mer träning desto bättre blir man. Och så beror det på vilken dna man har. Varje person har en unik luktuppsättning vilket innebär att vi är luktblinda för vissa ämnen. Alla lukter består av en blandning av en massa ämnen, därför kan vi känna helt olika dofter trots att vi luktar på samma sak.
Kaffedoften är inte svår att känna igen men att lukta sig till om det är en apelsin, citron eller clementin är svårare.
– Känner man bara en lukt så är det svårt att identifiera den, men vi är duktiga på att klassificera. Lägger man ananas i en burk och frågar vad den är i burken så kommer de flesta att säga: "Det är någon citrusfrukt". Få kommer att säga att det är en ananas... Det finns helt enkelt inget behov av att identifiera, det tar synen hand om. Det viktiga för oss är att veta om det är farligt eller inte. Och det är vi duktiga på.