Magnus Ranstorp lever i två världar

Han är forskaren som respekteras av sina kollegor men avskys av sina studieobjekt. Terrorismexperten Magnus Ranstorp har 30 år i yrket, och har sett stora förändringar ske.

Det är helt fantastiskt att kunna vara med på den resan.

13 mars 2020 08:30

Han doktorerade med en avhandling om shiamuslimska Hizbollah vid det skotska universitetet Saint Andrews där han också undervisade i 15 år. Under tiden arbetade han även med upprättandet av hemliga förhandlingskanaler mellan Hizbollah och Israel.

År 2011 kom den stora kursomläggningen i terrorismforskningen, i form av 11 september-attackerna, ”9/11”. Under samma period träffade han också sin danska hustru Irene, och flyttade tillbaka till Skandinavien. Sedan dess har Magnus Ranstorp etablerat sig som en av Nordens mest meriterade forskare inom terrorism, radikalisering och våldsbejakande extremism. Han har medverkat flitigt som expert och kommentator i CNN, BBC och Washington Post liksom i svenska medier.

"Ett tekniksprång"

Ranstorp har sett både terrorns och forskningens villkor förändras drastiskt, på gott och ont. Internets uppkomst skapade en ocean av information, och 9/11 ledde till en starkt polariserad värld. Globalisering och sociala medier har gett upphov till en ”glokalisering”, att det lokala har vuxit ihop med det globala.

Det har framför allt skett ett tekniksprång, som har gjort terrorismen ännu mer svårhanterad.

Säkerhetstjänsten och forskarna har också fått anpassa sig till den nya tekniken och till de nya hoten. I dag pratar man om hur konflikter hänger ihop i en komplex värld, och hur de påverkar lokala miljöer.

Vad som har varit påfallande är att myndigheter inte hänger med i detta så bra, säger Magnus Ranstorp. Man gör väldigt mycket nationellt men kanske mindre lokalt.

Utbyter information

Han är uppväxt i södra Småland, pappa var socialchef och mamma drev ett privat äldreboende. Om detta berättade han 2018 i sitt "Sommar i P1, då han också beskrev hur han fick hjälpa sin pappa att säkra hemmet – beväpnad med ett baseballträ – när pappan hade mordhotats av en klient.

Intresset för terrorism väcktes vid tiden för den iranska revolutionen, och gisslandramat på USA:s ambassad i Teheran. Senare, under studier i USA, stärktes engagemanget. Genom åren har han alltså också arbetat operativt, och 2011 hjälpte han dåvarande EU-kommissionären Cecilia Malmström att starta ett europeiskt praktikernätverk i Europa, som jobbar med extremister och i dag når 7 000 praktiker över hela EU. De utbyter erfarenheter och information, till exempel rörande personer som är i riskzonen för att bege sig till Syrien.

Vilket är det största hotet mot Sverige i dag?
Det handlar om polariseringen mellan grupper och att vi lever mitt inne i en svår period. Alla de här problemen har kommit upp till ytan, med gängkriminaliteten, skjutningarna och sprängningarna, men i de miljöerna finns också den våldsbejakande extremismen, när vi pratar om särskilt utsatta områden.

Ett minfält

Magnus Ranstorp talar också om det polariserade debattklimatet som ett hot. Det har han själv fått känna av, när han och Josefine dos Santos la fram Rosengårdsrapporten år 2009. Den varnade för en tilltagande radikalisering i stadsdelen Rosengård och Ranstorp pekades ut som rasist av meningsmotståndare. Absurt, menar han själv, eftersom han har bedrivit ett gott samarbete med muslimska organisationer internationellt. Sådana gånger gäller det att hålla huvudet kallt.

De hade en väldigt grov retorik kring de här frågorna. Det är ett minfält, och då får man vara som en balettdansös. Ibland så kanske man trampar ner lite, men det har inte varit fatalt.

Numera tas hoten på större allvar, menar Ranstorp. Själv har han hotats fler än en gång, och säger sig vara extremt säkerhetsmedveten men inte rädd.

Jag har en bra medial position – jag är hatad av jihadister, islamister och högerextremister, säger han galghumoristiskt.

Han har levt i en resväska i 30 år. Han är en efterfrågad föreläsare både inom och utom Sverige, och alternerar dessutom mellan adresser i Skåne, Stockholm och Köpenhamn.

Jag lever i två parallella världar, dels i mitt yrkesliv som är väldigt intressant och dels med min familj som utvecklas i takt med att mina barn blir större. Det är fantastiskt och man ska vara glad för varje år man får.
FAKTA

Namn: Magnus Ranstorp.

Fyller: 55 år den 13 mars 2020.

Gör: Docent i statsvetenskap, leder terrorforskningen vid Försvarshögskolan.

Bor: I Stockholm, Skyrup och Köpenhamn.

Familj: Fru Irene och två söner, 14 och 11 år gamla.

Så firar jag födelsedagen: ”Jag vet inte ännu. Jag får konsultera min fru, det blir antingen i Köpenhamn eller Stockholm.”

Om att fylla 55: ”Med åldern har jag lyckats lite bättre med att inte vara konstant på, ifråga om mitt arbete. Livet är kort, och det är skönt att frikoppla sig ibland.”

Favorithemmasyssla: Spelar badminton med familjen.

Lyssnar på: Poddar. Och musik, ett tvärsnitt mellan indie och jazz.

Så rensar jag tankarna: Promenerar och lyssnar på en podd samtidigt.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Malin Eijde/TT