Mattias Öberg är docent i toxikologi vid Karolinska institutet. Han tycker inte att Malmköpingsborna behöver vara oroliga att gränsvärdet för PFAS överskrids i dricksvattnet.
Mattias Öberg är docent i toxikologi vid Karolinska institutet. De senaste åren har han forskat mycket på just PFAS som miljögift, och dess hälsorisker.
PFAS, berättar han, är en typ av ämnen som tillhör de riktigt långlivade miljöföroreningarna, mer långlivade än andra klassiska miljögifter, som DDT, PCB och dioxiner.
– Vissa av PFAS-ämnena har man inte kunnat mäta någon nedbrytning av alls. Därför kallas de ibland för evighetskemikalier, säger Mattias Öberg.
I Sverige har en av de allra värsta utsläppskällorna varit användningen av flourerat brandskum, som har använts mycket inom till exempel flygbranchen. Det var ett väldigt effektivt sätt att släcka brinnande vätskor på. Men sedan har PFAS spridits vidare med grundvattnet, och tagits upp och lagrats i levande organismer, och slutligen i oss människor.
De senaste åren har det forskats mycket om PFAS skadliga effekter. Det har både gjorts djurstudier, och studier på människor. Mattias Öberg var med som expertvittne i rättegången på den uppmärksammade dricksvattenskandalen i Ronneby. Då uppmättes halter av 10 000 nanogram PFAS per liter i drickvattnet innan det stängdes av år 2013.
– Vi ser i människorna från Ronneby och andra liknande platser att de har högre kolesterolvärden, att barn i genomsnitt har lägre födelsevikt och att det finns fler problem kopplat till försämringar av immunsystemet och olika hormonella problem. Det finns också en viss ökning av risken att drabbas av cancer, säger han.
Dessutom finns det studier som visar att människor även påverkas av lägre halter PFAS.
I och med den nya forskningen ändrade Livsmedelsverket gränsvärdet för vad som ansågs vara en säker nivå PFAS i dricksvatten, från tidigare 90 nanogram per liter till fyra nanogram, något som P4 Sörmland rapporterade om.
Malmköping ligger något över gränsen för det nya gränsvärdet, med 5,8 nanogram per liter i dricksvatten. Mattias Öberg tycker dock inte att man som Malmköpingsbo behöver vara orolig.
– Det är inget område som sticker ut särskilt mycket från dricksvattnet i övriga Sverige. Många områden har högre värden, i Stockholm där jag bor ligger värdet på åtta till nio nanogram per liter.
Bilden är från en brandövningsplats i Kallinge i Ronneby kommun, där brandskum med PFAS användes.
Enligt lag ska dricksvattnet vara garanterat säkert att dricka, och gränsvärdet är satt med stor marginal, berättar han vidare.
– Jag skulle säga att ett värde på 5,8, jaha, det ligger nästan exakt på gränsvärdet, och eftersom vi vet att gränsvärdet är satt för att vara säkert så är det ingen skillnad om det hade varit 3,9 eller 5,8. Det är i samma storleksordning, säger han.
För reningsverken kan det dock komma att bli ett problem, där man med nya gränsvärdena måste komma under fyra nanogram.
– Då kan man till exempel behöva installera kolfilter, för att få ner värdena på rätt nivå, säger han.
Han vill dock vara tydlig med att man som människa kan få i sig PFAS på fler sätt än från dricksvatten. En stor andel kommer från vad man äter, till exempel om man ofta äter fisk från en sjö med mycket PFAS. Det har ibland mätts upp höga halter av ämnena i abborre eller kräftor.
– Men när man har tittat på människors blod så ser man höga halter i blodet även där. Vi är extremt dåliga på att utsöndra det ur våra kroppar, då det inte bryts ner. Förr eller senare kissar eller bajsar man ut det, men det går väldigt långsamt.