"Inom samhällskunskapen lär vi oss om demokrati och att alla har rätt till sin åsikt och att man ska få sin röst hörd", berättar Zilan Mercan. Hon och Håkan Park är några av flera elever som har skrivit under ett medborgarförslag.
I sitt förslag skriver eleverna att listan över satsningar som skulle kunna göras är lång, men att förnybar energi skulle vara ett första steg mot att uppfylla de globala målen för ekologisk hållbarhet.
Håkan Park och Zilan Mercan är båda elevrådsrepresentanter på skolan och tror starkt på förslaget om solceller på skoltaken. Förslaget innefattar både den kommunala skolan och den privata.
– Det skulle vara en väldigt bra satsning för allas del, dels för skolan att bli mer självförsörjande och dels för klimatet, säger Park.
Även om de kände till begreppet medborgarförslag tidigare så visste de inte hur det fungerar eller hur man gör. Förrän nu.
Inom undervisningen i samhällskunskap kommer de att följa ärendet och analysera processen och svaret. Förslaget tas upp vid kommunfullmäktiges sammanträdande på måndag, men handläggningstiden är ett år.
– Vi hoppas att kommunen lyssnar på oss. Men det känns inte som att de har gjort det förut, säger Zilan Mercan.
De upplever att vuxenvärlden sällan tar deras förslag och idéer på allvar och nämner en långdragen process om att få upp avskärmande draperier i skolans duschrum. Enligt dem hänvisade kommunala FKAB till ekonomi när ärendet drog ut på tiden.
– Men en duschstång och ett draperi kostar kanske 80 kronor. Vi behövde kanske fyra eller fem per omklädningsrum, det har de pengar till, säger hon.
När duschrummet saknade möjlighet till avskildhet fanns det elever som undvek att ta ut sig på idrotten eftersom de vägrade att duscha, vilket också påverkade deras betyg, enligt Zilan Mercan.
"Att förse skolhuset med solceller visar även att kommunen värnar om oss ungdomar och vår framtida värld", skriver eleverna bland annat.
Läraren Jonathan Bejefalk förstår ungdomarnas frustration.
– De här duschbåsen har de pratat om i flera år och försökt påverka. Genom elevrådet, genom att prata med rektorn, de har haft samtal med FKAB, men det har inte skett något förrän nu. Det har gått fyra år, säger han.
Den demokratiska processen tar tid, men han tycker att det är problematiskt att det har dröjt så i frågan.
– De här ungdomarna har inte så mycket tid. På fyra år har man gått ut hela högstadiet innan det sker en förändring, säger Bejefalk.
Men även om de själva inte får uppleva resultaten de förhoppningsvis uppnår ser de ett stort värde i att kämpa för saken.
– Om det tar lång tid så har man ändå gjort något för eleverna som kommer efter oss, även om man själv inte får uppleva det, säger Håkan Park.