Eskilstuna-Kuriren har tidigare berättat om Laura Yeghiyan, nu boende i Malmköping, som ska avvisas trots att hon är under pågående behandling. Laura har akut lymfatisk leukemi. Enligt Nils Skanke, överläkare på barn- och ungdomskliniken på Mälarsjukhuset, behöver Laura fullfölja sin behandling som planerat till sommaren 2013. Därefter behöver hon vara under observation under ett år för att kontrollera att hon inte får återfall.
Men migrationsverket och migrationsdomstolen har avslagit Laura och hennes familjs ansökan om asyl. Flickan ska avvisas till Armenien innan behandlingen är klar. När Eskilstuna-Kuriren tidigare har varit i kontakt med migrationsverket har tillförordnad rättschef Fredrik Beijer sagt att det finns samma vård i Armenien. Han har också sagt att efterbehandling kan göras i Armenien.
- Det stämmer inte att Laura är under eftervård. Den del av behandlingen som nu pågår är lika viktig som den mer intensiva startfasen av behandlingen, säger överläkare Nils Skanke.
Nils Skanke har själv nu lyckats få kontakt med doktor Samvel Danielyan som är ansvarig för barnonkologivården i Armenien. Nils Skanke ställde konkreta frågor om tillgången på rätt vård i Armenien. Enligt Samvel Danielyan är det både mediciner och vård som Laura kan behöva som inte finns tillgänglig. Han avslutar brevet till Nils Skanke med att det bästa alternativet för Laura är att stanna i Sverige.
- Vi vill ge Laura den bästa möjliga vård och vad doktor Samvel Danielyan skriver i sitt svar är att Laura inte kan få det i Armenien. Av såväl medicinska som humanitära skäl tycker jag det är orimligt att skicka tillbaka Laura, säger Nils Skanke.
Nils Skanke ställer sig frågande till vad migrationsverket har haft för kontakter med sjukvården i Armenien eftersom verket väljer att avvisa Laura.
Migrationsdomstolen har gjort bedömningen att Laura är under eftervård, medan hennes läkare Nils Skanke säger att hon är under pågående behandling som är lika viktig som tidigare behandling.
- Vi kan ta hjälp av en opartisk förtroendeläkare som hjälper oss att bedöma läkarintygen och kan hjälpa oss att göra en egen bedömning. Om det är så att det kommer nya omständigheter som gäller vårdbehov kan vi titta på ärendet. Var gång det händer något har vi möjlighet att titta på det, säger Fredrik Beijer, tf rättschef på migrationsverket.
Han vill inte säga om det blir så i Lauras fall.
- Men det här är en typisk sådan situation.
Migrationsverket och migrationsdomstolen har landinformation när det kontrolleras vilken vård en person kan få i hemlandet.
- Rent allmänt kan man säga att det är ganska vanligt att vi ställer konkreta frågor om vård. Det finns en hel del konkreta uppgifter när det gäller leukemivård i Armenien. Men om det kommer nya uppgifter får vi titta på dem.