– Tidigare hade vi inte haft flyktingar här, men så plötsligt kom det 90 familjer. Då var det många Malmköpingsbor som ville öppna sina hjärtan och ta emot dem, berättar Ulrika Knutsson.
Hon representerar Dunker Lilla Malma församling som är en av byggstenarna i Mötesplatsen. Den växte fram i Equmeniakyrkans lokaler och var från början ett tillfälle för Malmköpingsborna och de nyanlända att lära känna varandra. Det har fortsatt med regelbundna språkträffar varje tisdagskväll, och frukostmöten lite då och då på lördagsförmiddagar.
– Under våren 2016 hade vi ett 60-tal deltagare varje vecka, det blev trångt i lokalen, säger Ulrika Knutsson.
Agneta Richloow från Equmeniakyrkan berättar att träffarna handlar om så mycket mer än bara möjligheten att träna på svenska språket. Den här lördagen har de bland annat visat hur svenska frukostvanor ser ut.
– Kyrkor har alltid haft ett samhällsengagemang. Vi hjälper till med språket men vill också att de ska lära känna samhället, säger hon och tillägger att hon önskar att fler svenska barnfamiljer ville komma till träffarna, så att flyktingbarnen kunde leka med svenska barn.
Baraa Mohalami är en av de nyanlända som ofta kommer till Mötesplatsen tillsammans med sin dotter och hennes familj.
– Jag tycker att träffarna på Mötesplatsen är bra. Jag brukar komma hit på tisdagar för att träna på språket och lära mig mer om Sverige, säger hon.
Den syriske läraren Serin Tamin kom också till frukostmötet med sina barn.
– Jag har studerat svenska på egen hand sedan jag kom hit. Nu hjälper jag till att tolka åt andra nyanlända, säger hon, och hoppas att hon i framtiden kan börja arbeta som lärare även i Sverige.
Under lördagens frukostmöte blev hennes översättande extra viktigt. En del av mötet handlade bland annat om sociala arbetskooperativ, eller sociala företag, som är Mötesplatsens nästa steg i integrationsarbetet.
– Det är ett sätt att skapa jobb åt människor som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kan till exempel vara personer med funktionsnedsättningar, eller nyanlända, säger Kenneth Andersson.
Kyrkorna har anlitat honom och Anne Sjöblom som konsulter för att företaget ska komma i gång. Det är nämligen ganska knepigt att starta upp ett socialt arbetskooperativ, särskilt om man inte riktigt kan språket eller förstår den svenska byråkratin.
– Man måste vara väldigt bra på att fylla i blanketter. Vi har varit med i två månader nu, sen får vi se hur länge vi blir kvar, säger Kenneth Andersson.
Han berättar att företaget inte får ha något vinstsyfte, men att det ska vara hållbart och bära sig själv inom tre år. De som arbetar i företaget kan gå från att få bidrag till att tjäna egna pengar och betala skatt. Lönen finansieras ofta delvis av lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Förutom att företagen genererar skatteintäkter innebär de en samhällsvinst, menar Kenneth Andersson, eftersom tidigare bidragstagare får en meningsfull sysselsättning.