2014 var året då Lars Ivarsson öppnade sitt strykjärnsmuseum i Malmköping. Då med blygsamma 500 strykjärn. Sedan dess har samlingen blivit allt större och nu senast har 300 mässingsstrykjärn tillkommit.
– Mässingsstrykjärn är praktiska eftersom de inte sotar ner kläderna. Man värmer ett lod i elden som man sen lägger in dem i och sen kan man stryka utan risk för att smutsa ner plagget, berättar Lars Ivarsson.
Alla de nya strykjärnen har han inte kommit över på en gång, men under corona-pandemin har museet haft få besökare. Det har gett Lars Ivarsson tillfälle att utöka och förbättra sådant som inte blivit av tidigare. Bland annat har skyltfönsterna fått sig ett uppsving med nya hyllor och ett sextiotal nytillkomna strykjärn.
– Vissa strykjärn får jag av besökare, andra letar jag upp.
Han visar upp ett strykjärn litet som en nagel, det är gyllenfärgat och ett av de minsta han har.
– Det här lilla hittade jag på Tradera, men vad det kostade vill jag inte berätta. Det är inte värdet i pengar som är det viktiga, utan strykjärnens betydelse som kulturobjekt.
Sitt stora intresse till trots har Lars Ivarsson inte mycket övers för att faktiskt använda strykjärnen. Nöjet ligger i själva samlandet.
– Nja, själv stryker jag bara kläder när det är absolut nödvändigt, förklarar han.
Fastän museet växt planerar Lars Ivarsson för tillfället ingen nyinvigning, på grund av corona. Däremot hålls museet i vanlig ordning öppet vid förfrågan så att alla strykjärnsentusiaster kan få sitt lystmäte stillat.