Även yngre barn kan behöva prata om kriget. "Det kan finnas förskolebarn med äldre syskon som berättar om det här och det är lätt att det blir en snöbollseffekt", säger Sergerberg.
Kriget i Ukraina skakar hela världen och många bär en stor oro för det som sker. Jenny Segerberg, skolkurator i Dunker och Sparreholm samt på Europaskolan i Malmköping, understryker att vi vuxna har ett ansvar att se till att barn och ungdomars oro inte växer till en ångest.
Men det finns ingen exakt formel för hur man ska agera.
– Barn och ungdomar i olika åldrar har olika sätt att agera och hantera saker, sedan är vi också olika individer. Det går aldrig att säga "du kommer att reagera så här och då kan vi hjälpa dig så här". Man måste se generellt utifrån hur ens eget barn brukar reagera. Om man känner att ens barn eller ungdom inte är som det brukar så får man bemöta det, säger hon.
När det gäller en så stor nyhetshändelse som det aktuella kriget är hon övertygad om att barn och unga som, enligt vad föräldrarna uppfattar, inte har nåtts av informationen än kommer att göra det inom kort. Frågan är bara vem som blir avsändaren och därmed har makten över informationen? Här anser hon att man ska ta chansen att själv berätta och diskutera på det sätt som passar ens eget barn, snarare än att låta sociala medier bli budbärare.
– De hör vuxna prata om det här, det är ständigt på nyheterna och vare sig de vill eller inte så flashar det upp på Tiktok och andra sociala medier, säger hon.
När det gäller sociala medier är risken för felaktig information stor och Segerberg tycker att det extrema läget kan vara anledning till att, om inte begränsa så i vart fall, engagera sig mer i de ungas tillvara online.
– Man kanske måste skaffa Tiktok själv för att förstå vad barnet får för inflöde. Och vi måste alltid, oavsett krig eller inte, fråga våra barn "Hur var din dag på nätet?" precis som att vi frågar hur dagen på skolan var.
Dessutom har hon formulerat en text som ska skickas ut till alla vårdnadshavare på skolorna hon jobbar.
– Min uppgift som skolkurator är att informera och bemöta även föräldrarnas oro, tänker jag.
Hon säger att föräldrarnas oro lätt kan påverka barnens känslor och har därför dels samlat information, dels listat några länkar till var man kan läsa mer. På Krisinformation.se finns exempelvis en tydlig fråga-svar-del om vad som pågår i Ukraina, riktat till barn.
"Om barnet inte vet är det väl bättre att de får informationen av dig istället för via sociala medier eller kompisar?", säger skolkuratorn Jenny Sergerberg med anledning av kriget i Ukraina.
Med en hel helg kvar innan barnen ska tillbaka till skolorna efter sportlovet ser hon goda möjligheter att lägga en bra informationsgrund.
– Man får förklara för barnen att det är normalt att känna oro, men man måste också prata kring sin oro för att inte utveckla en ångest, säger hon.
Hon rekommenderar också SVT:s "Lilla aktuellt" som informationskälla för alla barn i skolåldern och att man som vuxen sitter med och är aktiv i tittandet.
– Då kan man bemöta barnets frågor där och då, eller vara beredd om de kommer senare efter att barnet har bearbetat det den har sett.
Däremot tycker hon inte att man ska ta titta på programmet när barnet är trött, för då är det större risk att man bli ledsen och om det är nära sovtid riskerar man att ta intrycken med sig in i sömnen.
– Det har jag sagt även till mina vänner, att man ska titta på nyheter på dagen. Om man gör det sent på kvällen så är det det sista du fyller din hjärna med och det är det som du kommer bearbeta hela natten.