När Gun Eriksson fortfarande arbetade tog hon varandra möjlighet hon fick att snöra på pjäxorna och dra ut i backen.
På arbetstid.
– Jag jobbade som idrottslärare och vi anordnade skidresor med barnen. De frågade redan när höstterminen startade om det skulle bli någon resa även detta läsår. Tyvärr har man slutat med det nu för att det är för dyrt, säger hon som för dagen tagit sig till Malmköping från Eskilstuna med sin man och två barnbarn.
Trots uppväxt och verksam inne i Stockholm har hon alltid haft skidåkningen som favoritfritidssysselsättning.
– Det är så härligt att komma ut, det är ren och fin natur och man kan röra sig helt fritt, lite som på sjön. Det är en stor livsglädje som kommer med skidåkningen, det går av sig själv, säger Gun Eriksson och tar nästa lift upp till toppen av den 225 meter långa backen som kallas masken.
Något som däremot inte går av sig själv är driften av backen. Det krävs ett stort ideellt engagemang för att skidälskarna ska kunna njuta av sin skidåkning.
Utanför cafeterian står två män som lägger mycket av sin lediga tid här, liftvakten Magnus Jacobsson och Anders Jonsson som sköter pistmaskinen.
– Det går ju åt folk att sköta det nu när det är öppet på dagtid också och det är inte alltid så lätt att få tag på folk. Men det är ett skönt jobb, man får vara ute och barnen gillar att åka med på skotern också. Jag jobbar annars på natten och har lagt mitt schema så jag kan hoppa in och jobba här och på mitt vanliga om det behövs, säger Magnus Jacobsson.
I åtta säsonger har Anders Jonsson rattat pistmaskinen. I motsats till Magnus Jacobsson har han inga barn som får skörda resultatet av hans osjälviska insats och han själv åker heller inte direkt ofta.
– Jag tror jag åkt en gång i år. Men det är väldigt kul när det blir bra och man ser att folk är nöjda, säger han och visar upp pistmaskinen som är bra mycket äldre än de flesta som trivs i backen.
– Det är en 89:a och det är klart man önskat förnya sig. Jag var i Sälen och testade deras från 2014 och det var stor skillnad, men vår fungerar bra, säger han.
Mot barnbacken till hjälper Louise Raihle sin två döttrar med att komma i skidorna. De har åkt från Lund.
– Min mamma bor här i närheten och det är perfekt att komma upp och hälsa på barnens mormor och åka skidor. Det är långt till fjällen för en skåning, säger hon.