Med massor av beröm och uppmuntran, lite godis och mängder av tålamod har Helena Andersson lärt Wilma fler svamparter än vad de flesta tvåbenta har koll på. 30-35 svampar kan Wilma, och repertoaren utökas hela tiden.
– Min förra hund, Sigge, kunde över 60 arter, säger Helena Andersson.
Wilma är en 6-årig border collie med lust att arbeta. Men alla hundar kan lära sig att hitta svamp. Det tar bara olika lång tid, enligt Helena Andersson som har kurser för andra hundägare som vill ha sökhjälp på svampjakten.
– Ge mig en hund och en svamp och jag kan inte låta bli att lära hunden.
Näste hund på tur att lära sig jobbet är Sebbe som är daghund hos Helena Andersson. När han visar intresse för en kantarell som Helena Andersson håller fram får han höra vilken duktig kille han är, och slicka ur tuben med skinkost. Sebbe blir både stolt och glad. Skulle Sebbe visa intresse för "fel" svamp ignoreras det bara av Helena Andersson.
När Wilma hittar kantarellerna i mossan slår hon med tassen eller sätter sig bredvid svampen för att markera sitt fynd. Tålmodigt väntar hon på att få lön för mödan. Duktigast är Wilma på stjärnhovstryffel.
– Den heter så eftersom den hittades första gången i Stjärnhov. I år har det varit dåligt med dem, men Wilma har hittat fyra. Förra året plockade jag flera kilo, säger Helena Andersson.
Även för ett tränat öga kan den eftertraktade tryffeln vara svår att upptäcka, den växer mestadels under jord och det lilla som sticker upp kan lätt misstas för en sten, eller rot. Men för Wilma, som använder nosen är det lättare.
– Vi samarbetar. Wilma går på sitt håll och jag på mitt när vi plockar svamp.
Just nu är det kantareller som Wilma svamphund koncentrerar sig på. Fast de är sena i år. Den senaste tidens regn och helgens värme kan dock få svamparna att ta fart.
– I slutet av veckan borde kantareller ha lite storlek.
För den som inte har en svamphund till hjälp har Helena Andersson tre tips i jakten på skogens gula guld:
• Skurarna har varit lokala, åk dit de fallit mycket regn.
• Leta efter fuktiga sänkor, gärna i norrläge där fukten stannar kvar.
• Kärrkanter är alltid fuktiga, det gillar kantarellerna.
Helena Andersson tycker inte att det finns mycket som slår årets första kantarellmacka, men har andra favoriter:
– Blodsopp, vilda champinjonerna och svart och rödgul trumpetsvamp står högst på min lista.