Duvorna i buren börjar bli allt mer hysteriska, ballongen befinner sig mittemellan europeiska Balkan och asiatiska Anatolien med Bosporen glimrande där nedanför. Sorlet från den enorma publikmassan dränks då och då av brännaren som för ballongen uppåt, och framåt. Mot läktaren som börjar komma oroväckande nära. I korgen står Jan Balkedal, och vi återkommer till slutet på hans flygtur över Bosporen lite senare.
En kvarts bilfärd från Malmköping, i Dunker, ligger gården Ekeby idylliskt placerad med utsikt över sjön Skundern. Här har Jan Balkedal bott i snart 30 år med sin fru Chantal. De vuxna sönerna är utflugna och när tillfälle ges är Jan det också. Ballongflygandet har varit hans passion sedan han 1968 såg Bengt Feldreich få sig en flygtur med Sveriges första ballongpilot på tv.
– Då insåg jag att det var möjligt att flyga ballong till och med i Sverige. Det var en dröm som väcktes, säger Jan.
Det är ingen slump att Jan blev biten av flygningen. Hans far var med i flygvapnet och Jan beskriver målande de familjedagar han deltog på som ung och fick se sin far glida förbi på himlen. Minnen som har präglat honom. Jan är en sann mångsysslare, han har prövat på en rad yrken i sitt liv och vill gärna ständigt ha minst ett projekt på gång. Det som har varit bestående i hans liv är flygningen.
– Jag har gjort många olika saker, men ballongflygningen har följt mig hela tiden och den har öppnat många dörrar.
När vi träffar Jan är han precis hemkommen från en ballongfestival i Albuquerque, USA, där blev introducerad i ballongsportens Hall of fame. Varje år utses en nu levande och en avliden person som anses ha gjort mycket inom ballongflygning. Jan fick priset tillsammans med Umberto Nobile som på 1920-talet flög två gånger till nordpolen.
– Det är väldigt hedrande, jag har blivit nominerad förut men inte blivit invald. Jag trodde inte att det var en så stor grej som det är, i USA är det väldigt stort.
Med tanke på Jans meritlista känns hans plats i Hall of fame motiverad. Han deltog i sitt första VM 1973, i just Albuquerque, och har sedan dess varit med i 20 världsmästerskap, alla utom två. Han har två VM-silver, tre VM-brons och åtta SM-guld, fler än någon annan.
Men förutom en diger meritlista så har ballongflygning som sagt öppnat en hel del dörrar för Jan. Dörrar som har lett till platser han aldrig trodde att han skulle komma till. Som till Japan, Australien, Dubai, USA och invigningen av Bosporenbron i Istanbul 1973.
– Ja, jag har gjort en del rätt häftiga flygningar. Att flyga över Bosporen var en sådan flygning, det kan man lugnt säga.
Runt en miljon personer kom för att se när bron invigdes. Jan var en av ballongflygarna som bjöds in för att veckla ut en stor turkisk banderoll i luften över bron och släppa ut ett antal vita duvor. Ljudet från brännaren gjorde visserligen att de hysteriska duvorna (som lämnade sina spår i korgen) fick släppas i förtid, men banderollen vecklas ut precis mitt över bron och sveper strax därefter tätt över publiken på läktaren.
Jan fick efter invigningen flyga runt på olika platser i hela Turkiet för att delta i en reklamfilm, bland annat runt stenformationer i Kapadokia. Han har även deltagit i reklaminspelning i Portugal, och i ett 20-tal svenska filmproduktioner, så som Jönsonligan och filmerna om Andrés luftfärd. Han styrde en av tio ballonger som deltog under Zimbabwes tioårsjubileum 1990 och två år dessförinnan var Jan pilot i en av ballongerna som flög intill arenan under invigningen av de olympiska vinterspelen i Calgary. Lägg därtill att han har varit med och designat och byggt Sveriges hittills enda luftskepp.
– Varje flygning är ett äventyr, du är en droppe i lufthavet och du vet aldrig var du kommer att hamna, säger Jan och syftar lika mycket på varje enskild flygning som på hans ballongflygarkarriär i stort.
Han har flugit i alla världsdelar förutom Sydamerika och förutom att ta svenskar upp i det blå har han sedan ett antal år tillbaka flugit åt ett Österrikiskt bolag i alperna under vintersäsongen. Frågan är dock hur länge han kan fortsätta att flyga kommersiellt. Reglerna kan komma att skrivas om och placera in ballongflygningen inom allmänflyg. Där är gränsen 65 år, Jan fyllde i år 70 år. Men det sista är långt ifrån sagt och oavsett utgången har Jan inga planer på att lägga flygningen åt sidan och bli en bekväm pensionär.
– Nej, inte än. Jag har svårt att inordna mig i tänket att vara pensionär. Så länge jag uppfyller de fysiska kraven kommer jag att flyga. Charles Dollfus från Frankrike flög tills dess att han nästan var 90 år, säger Jan som redan siktar mot VM nästa år, där kanske det efterlängtade guldet hägrar.