1569 är hertig Karl, Gustav Vasas yngsta son, blott 19 år.
Senare blir han kung Karl IX, drivande kraft bakom Linköpings blodbad, i krig med tre grannländer, död i Nyköping och begraven i Strängnäs domkyrka.
Men här och nu tillbringar Karl mycket tid på Gripsholms slott, där han samlat såväl sitt hov som sin stora silverskatt. Satt att vakta skattkammaren är Enno Brandrök, en norsk adelsman som vunnit Karls förtroende och blivit hovjunkare.
Snart ska ha gå till historieböckerna efter en av Sveriges mest internationellt kända och än i dag ouppklarade silverkupper.
– Enno Brandrök är en äventyrare, en legosoldat och, enligt ett gammalt uppslagsverk en "hufvudljugare", vad nu det betyder. Han är i vilket fall konstant missnöjd. Han får inte tillräckligt höga poster, inte tillräckligt betalt, allt är åt skogen. Men han är en skicklig psykopat, för han får det här ansvaret för Gripsholms slott på ganska lösa boliner.
Slottstillsyningsman Jim Sjöberg målar berättelsen med inblick och fascination. Han är nu inne på sitt 27:e år på Gripsholm och har en kär och nära relation med denna kungliga kulturskatt och dess historia.
Tidningen får del av den när Jim Sjöberg besöker vårt arkiv inför ett av sina återkommande lunchföredrag på slottet. Den 8 januari är rubriken "Den stora silverkuppen och andra brott". Där är Enno Brandrök en central figur.
Efter att först ha hamnat i onåd hos Karls halvbror Erik XIV lyckas han alltså, år 1658 när kungen störtas, rekordsnabbt få den unge hertigens förtroende.
Ett år senare, när Karl strider mot danskarna, överger Brandrök plötsligt slottet. Bakom sig lämnar han en plundrad skattkammare – och en rasande hertig.
– Själv piper Brandrök iväg till Danzig och gifter sig med en rik köpmans vackra dotter, säger Jim Sjöberg med ett skratt.
I boken "Arvet efter Gustav Vasa" berättas att de nygifta tu reser till Antwerpen och väcker "överallt uppmärksamhet, hon genom sin skönhet och båda genom exklusiva manér".
Men plötsligt blir silvertjuven igenkänd.
– En tidigare svensk officer ser honom. Här finns ju ingen byråkrati som Interpol, utan hertig Karl har säkert skickat brev till alla som befinner sig på kontinenten, säger Jim Sjöberg.
Brandrök fängslas, lyckas fly men grips snart igen, nu norr om Köln. Där har han just mördat sitt resesällskap, en rik man med dyrbart bagage.
Under mordrättegången förhörs Enno Brandrök också ingående om stölden av silverskatten, men han ger liten klarhet om vad som hänt med den.
"Dödsdomen, avrättning efter rådbråkning, var oundviklig. Men trots mångåriga ansträngningar, ledsagade av ursinniga skrivelser till framför allt myndigheter i Antwerpen, lyckades hertig Karl bara få tillbaka en bråkdel av dyrbarheterna som försvann ut hans skattkammare på Gripsholm", står i boken, och:
"Han drev dessutom frågan oförtrutet under en följd av år till kostnader som vida måste ha överstigit det stulnas värde."
Jim Sjöberg skrattar.
– Det är så typiskt Karl. Hans hetsighet och totala envishet. Som en terrier. Farsan, Gustav Vasa, var ju lika blodtörstig han men hade i alla fall förmågan att inse när saker inte funkar.
Vad som hände med stöldgodset och det lilla som kom till rätta är en gåta. På Gripsholms slott finns det dock inte.
– Nej, där finns inga sådana dyrgripar. Det mest troliga är att hertig Karls skatt blev handelsvaror eller smältes ner och gjordes om, säger Jim Sjöberg.