En vetebulle med skuret lock, med mandelfyllning i botten och en klick grädde ovanpå. Det är något helt annat än en vetebulle som spritsats full med grädde som blandats med mandelfyllning.
– Det är ingen semla. Det är en hemla, slår Robert Schweitz fast.
Att "unna sig att längta" är ju något som bagarna i Mariefred har framhållit i många år, när de framhärdat traditionen. Men för att ta tillvara de bullar och den mandelfyllning som provas inför det stora semmelbaket, så introducerades hemlan för några år sedan.
Robert Schweitz tror inte att den mormor som Annas hembageri styr verksamhetens innehåll efter skulle ha något att invända mot hemlan:
– Det vi menar med mormorsregeln är att vi inte säljer saker som hon inte skulle förstå vad det är. Vi har kaffe med mjölk, inte latte macchiato frappuccino. En hemla är ju en krämbulle, det är inget konstigt.
Hos andra bagerier som tidningen har pratat med började semmelsäsongen för flera veckor sedan.
– Folk börjar fråga redan före jul. Tidigare hade vi tisdagen efter trettondagen som start. I år började vi den 2 januari, säger Leif Andersson, delägare i Café Prinsen i Strängnäs.
– Det är jätteviktigt för oss, ekonomiskt. Semlorna håller uppe januaris och februaris resultat, tillägger han.
Även Ohlssons hembageri i Stallarholmen rättar sig efter kunderna:
– Vi väntar inte tills på tisdag. Folket väntar inte, de vill ha semlor efter jul, säger ägaren Khaldoun Eterno Zeneddin.
Här finns vanlig semla med mandelmassan i klump såväl som blandad med grädden, med smak av vanilj och nutella och så wienersemlan.
På Åkers café och bagarbod finns klump, blandad och vanilj i utbudet. Nabeel Hanna, som äger stället, är stolt över sina semlor.
– Jag gör allt själv. Det är färskt, hembakat bröd med mandelmassa och äkta grädde. Kunderna säger att det är de godaste semlor de har ätit, säger han.
Hemlorna på Annas hembageri säljs till och med lördag. Söndag och måndag rullas 2 000 bullar. 50 kilo mandelmassa är förberedd för mandelfyllningen, som också innehåller torkade bullar som blötlagts i mjölk.
– Det är ett bra sätt att använda sådant som annars skulle bli svinn. På tisdag hinner vi ju heller inte stå och ta bort inkråm ur bullarna, som ju är det vanliga sättet, berättar Anna Randolf Schweitz.