Om inte Ann Lindlöv hittar en utbildad florist som kan ansvara för butiken kommer blomsterbutiken i Mariefred att tvingas lägga ner.
Den 25 maj råkade Ann Lindlöv trampa snett på ett trappsteg.
Det ledde till två frakturer i högerfoten. Sex månader senare har de fortfarande inte läkt.
– Det är extremt smärtsamt att trampa omkring med två brutna ben, säger hon.
I tisdags var hon på läkarbesök hos ortopeden som meddelade att det inte finns någon chans att benen läker av sig själva, så nu står hon placerad i kö i väntan på en operationstid. I värsta fall kan det dröja upp till tre månader innan hon får opereras.
– Det kan ju vara någon som lämnar återbud och då kan det gå fortare.
Efter operationen kommer hon inte att kunna sätta ner foten i marken på åtta veckor.
Att försöka driva en blomsterbutik under den här tidsperioden har varit en plågsam och otroligt påfrestande uppgift.
Direkt efter olyckan var hon tvungen att stänga butiken i sex veckor och missade mors dags-försäljningen.
– Jag var tvungen att kasta blommor för 50 000 kronor. Det fick jag inte igen någonting av på försäkringen.
Framtiden för butiken är oviss. För att hålla igång butiken behöver hon en utbildad florist som antingen kan hyras in medan Ann Lindlöv väntar på att opereras, eller som tar över butiken helt och hållet.
– Hyresvärden vill att lokalen ska användas som blomsterbutik. Det har varit det här ända sedan runt 1950-talet.
Enligt Ann Lindlöv måste det vara just en utbildad florist eftersom är bara en sådan som uppfyller kravet för att kunderna ska kunna både köpa presentkort och hämta ut blommor med presentkort.
Det finns flera butiker i Mariefred som säljer blommor, men enligt Ann är det bara hennes som erbjuder sådan förmedlingstjänst.
I allra värsta fall kommer bolaget att försättas i frivillig likvidation, vilket innebär en process på tio månader där Bolagsverket stänger butiken och avvecklar verksamheten.
– Det känns vidrigt att inte veta vad som händer med butiken. Jag skulle egentligen ha firat mitt nio års-jubileum nu den första november, men det blev det inte så mycket av. Jag hade inte tänkt sluta på det här viset.
Hon fortsätter:
– Jag fattar liksom inte själv hur jag har orkat med det här under den här tiden, men det är väl när man erkänner för sig själv att man inte orkar längre som man förstår hur slut man är. Det känns som att uppförsbacken är rätt brant just nu, och jag vet inte när den ska plana ut.