Tidningen har träffat två bekymrade Edsalabor och talat med en tredje, som föredrar att vara anonym, i telefon.
På Ljungvägen möter vi Dag Bremberg, som bor på den gatan, och Catarina "Pippi" Hellmark, skriven på Skvattramsvägen i närheten.
Båda är väldigt missnöjda med situationen.
– Projektledaren är inte särskilt synlig här ute, och dessutom rädd för varje liten extra kostnad. Därför har han exempelvis sagt nej till att flytta körplåtar, vilket annars hade kunnat underlätta för bilar att ta sig fram här, säger Dag Bremberg.
Sedan en tid tvingas han promenera 200 meter från en provisorisk, trång parkeringsplats på en garageuppfart på tvärgatan Lingonvägen – där arbete också pågår – till sitt hus.
På hans gata är flera schakt uppgrävda. Catarina Hellmark visar oss ett av dem.
– Det här ser ju livsfarligt ut. Det täcks delvis av några barriärer, men på en annan sida är det helt öppet och på ett ställe ska ett arbetsfordon fungera som ett slags hinder. Eftersom detta är ett detaljplanelagt bostadsområde är det viktigt med ordentliga avspärrningar. Jag tycker att SEVAB borde ha en projektledare på plats här.
Till saken hör att vi träffas en sen torsdagseftermiddag.
Entreprenören som SEVAB anlitat, Sorex, har då nyligen tagit helg.
– De lämnar en massa grejer framme, berättar Catarina Hellmark och Dag Bremberg och pekar mot ett upplag nära dikeskanten.
Annars har Sorex sitt högkvarter vid Frönäsvägen som förbinder Edsala med Kalkudden.
– Hemma hos mig grävde man av fibern. Det tog åtta veckor att åtgärda, säger Catarina Hellmark.
VA-projektet påbörjades våren 2022 och beträffande Skvattramsvägen är den inte färdigställd trots att arbetet pågått i mer än ett och ett halvt år.
– Vägen är inte längre än 925 meter, fortsätter hon.
Dag Bremberg, före detta fritidspolitiker i kommunen, har läst sig till att man åtminstone ska kunna ta sig fram med cykel medan arbetet pågår.
– Men ibland går inte ens det. Då får man hålla tillgodo med en stig i skogen, säger han.
Personen som föredrar att vara anonym bor på en tredje gata i området.
Hen är mycket kritisk till inte minst entreprenören.
– De kör för snabbt här med sina fordon. Ofta går det mycket fortare än 15–20 kilometer i timmen. Jag tycker heller inte att de visar något större engagemang. De tar inte bort stenar, utan går snarare och sover.
– Jag är även besviken på framförhållningen. Det finns exempel på uppfarter som varit uppgrävda när folk kommit hem från jobbet.
Vid ett annat tillfälle träffar tidningen Karin Ols och Anna Lundell Ekwall, affärsområdeschef VA respektive projektchef VA, på Eskilstuna Strängnäs energi och miljö AB, av vilken SEVAB är en del.
– År 2015 fattade Strängnäs kommunfullmäktige beslut om en utbyggnadsplan för allmänt vatten och avlopp, VA. Ett område som man utifrån lagkraven bedömde ha hög prioritet var Edsala–Kalkudden, berättar Karin Ols.
– Här finns cirka 400 fastigheter. Cirka en tredjedel av dem är året-runt-bostäder, fyller Anna Lundell Ekwall i.
Ur flera perspektiv skulle det vara riskfyllt att inte bygga ut VA i området.
– Det som finns här är små, enskilda avlopp som har högre grad av negativ påverkan på recipienten Mälaren i form av övergödning, än det som renas och släpps via större reningsverk. Utsläppen via de enskilda avloppen kan också påverka kvaliteten på vattnet i den egna brunnen. Så vår skyldighet är att bygga ut VA i områden där det beslutats om att verksamhetsområde för VA ska gälla enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) som vi lyder under, säger Karin Ols.
– Entreprenaden är både stor och komplicerad. Såklart kan närvaron och själva byggnationen upplevas som mycket besvärlig bland de boende.
Arbetet förväntas pågå i ungefär två år till, men Sorex har inte hunnit börja gräva i Kalkudden – som ligger längre ut – ännu.
– Ja, tidsplanen är att det kommer ta ytterligare cirka två år att bygga klart i hela Edsala–Kalkudden. Projektet är inte enbart ett VA-projekt, utan Vattenfall är också en del av utbyggnaden, då de ansvarar för elnätet i området, säger Karin Ols.
Hur mycket kostar projektet och hur finansieras det?
– Kontraktssumman för entreprenaden är sekretessbelagd. Den påverkar dock inte avgiften som fastighetsägarna får betala vid anslutning. Avgiftens storlek baseras på den gällande VA-taxan när det är klart för anslutning. Avgiften följer samma princip för alla som ansluter sig till VA-nätet i Strängnäs kommun och varierar utifrån vilka vattentjänster som ska anslutas och hur stor fastigheten är. Varje fastighetsägare får uppskattningsvis betala runt 250 000 kronor. Att fastighetsägare behöver invänta att allt är klart innan inkoppling kan börja ske, beror på att vi måste säkra hela VA-systemets funktion, berättar Anna Lundell Ekwall.
Hur kommenterar ni kritiken om brist på framförhållning?
– Vi jobbar med flera kanaler vad gäller information ut till fastighetsägarna. Mycket information finns på hemsidan, som uppdateras regelbundet. Information skickas också ut per brev och vi har haft informationsträffar. SEVAB har en bra dialog med samfälligheterna här, förklarar Karin Ols.
Vad säger ni apropå att fordonen framförs i för hög fart här?
– När vi fått klagomål om det, har vi haft dialog med både entreprenör och samfälligheterna.
Hur bemöter ni kritiken om bristande engagemang hos er entreprenör?
– Kanske kan det upplevas så utifrån, men vi följer löpande upp arbetet som utförs. Det finns olika roller i arbetslagen. Som utomstående kan det vara svårt att sätta det man ser i ett större sammanhang.
Kommunen ska ha fått ta emot klagomål om bilar som tagit skada på grund av vägarnas kondition här. Kommentar?
– En händelse har vi hört talas om. Men informationen är knapphändig.
Catarina Hellmark säger att Skvattramsvägen inte blivit klar trots att över 18 månader gått sedan de började gräva?
– I en utförandeentreprenad är det entreprenören som planerar arbetets genomförande. Olika moment kan behöva genomföras vid olika tillfällen för att det ska bli så rationellt som möjligt att bygga samtidigt som vi minimerar störningarna i framkomlighet för de boende. Vi har inte öppna schakt eller avstängda vägar under så långa perioder.
Vad säger ni om Ljungvägen?
– Tomterna ska alltid vara åtkomliga. Folk kan komma in och ut, ibland via gångbryggor. Men det har inte varit görligt att köra bil ända fram vid alla tillfällen.
– Det här är ett område med små slingrande vägar, fortsätter Anna Lundell Ekwall.
Säg något om att Dag Bremberg tvingats gå på en stig i skogen?
– Finns det stigar och gångvägar kan dessa i vissa fall vara säkrare för dig som gående, än att gå längs vägar med avspärrning mot arbetsområde.
Han poängterar ju också att åtminstone cykeln måste kunna användas?
– Ibland går kanske inte det. Under entreprenadtiden måste entreprenör och boende samsas om utrymmet, säger Anna Lundell Ekwall.
Catarina Hellmark var utan fiber i åtta veckor. Rimligt?
– Vi vet att fiber här är ett problem. Fibern ligger grunt och inte med säker placering. Ifall entreprenören gräver av måste de få tag på operatören som kan laga. Befintliga ledningar ska dock vara i drift och eventuella skador ska åtgärdas skyndsamt. Åtta veckor är långt ifrån okej.
Säkerheten då – jag syftar på schaktet på Ljungvägen som Catarina Hellmark reste ett stort frågetecken för?
– Kontroller utförs regelbundet, avvikelser fångas upp och åtgärdas. Säkerheten för tredje man och för de som jobbar står högt på agendan, säger Karin Ols.
Stämmer uppgiften att någon inte kunnat köra upp på sin infart efter jobbet, eftersom gatan blivit uppgrävd under dagen?
– Inget som vi känner till, så det påståendet går inte att bemöta.
Entreprenören kritiseras också att för att dumpa saker lite här och där ...
– Det har hänt att vi fått in klagomål på nedskräpning och det har vi påtalat för entreprenören att åtgärda och hålla efter. Entreprenören behöver materialupplag i nära anslutning till pågående arbeten för att optimera arbetet och minska transporterna i området. Även mindre upplag behövs, men ingenting ska ligga på tomtmark.
Till sist: Hur är det med projektledarens närvaro och snacket om att hen skulle "vara rädd för extra kostnader"?
– Vi har flera resurser som jobbar intensivt med projektet. De avsätter en stor del av sin arbetstid, både ute i fält och inne på kontoret, för att detta projekt ska bli så bra som möjligt utifrån perspektiven kvalitet, tid och kostnad.