Lennart Ekengren, museiansvarig på Mariefreds hembygdsförening, säger att de har haft ett väldigt bra samarbete med länsstyrelsen i ansökningsprocessen. "Jag vill också rikta ett tack till alla företagare och Mariefredsbor som bidragit till renoveringarna av gården genom åren", säger han.
– Vi är väldigt, väldigt nöjda. Det här en stor grej för oss. Det är en del av Mariefreds kulturhistoria, säger Lennart Ekengren, museiansvarig på Mariefreds hembygdsförening.
Callanderska gården är en så kallad stadsgård och daterar tillbaka till 1600-talet. Den är en av de sista av sitt slag i staden.
– Förr fanns det omkring hundra sådana i Mariefred, nu har de flesta av dem omvandlats till privatbostäder.
Callanderska gården donerades 1947 av Sofia Callander, senare Nordvaeger, till Callanderska stiftelsen, som förvaltas av hembygdsföreningen.
– I donationsbrevet står det att föreningen ska bevara gården till kommande generationer så man ska kunna se hur det såg ut.
I Strängnäs finns det ett antal byggnader som är klassade som byggnadsminnen, men i Mariefred finns bara en till utöver Callanderska: biljettkuren på Ångbåtsbryggan.
– Det är inte många som kan gissa sig till att det är den. När jag flyttade hit för omkring tio år sedan så började jag jämföra Mariefred med Nyköping, där det finns många som är byggnadsminnesförklarade. Men i Mariefred fanns det bara ett enda, säger Lennart Ekengren.
Totalt räknar Lennart Ekengren på att Callanderska gården renoverats för belopp mellan 2,5–3 miljoner kronor de senaste 5–6 åren. "Vi har insett att Callanderska gården är väldigt viktig för Mariefredsborna", säger han.
För att en byggnad ska förklaras som byggnadsminne ska den ha ett högt kulturhistoriskt värde. Det är länsstyrelsen som beslutar vilka byggnader som ska bli byggnadsminnen.
Den första ansökan från hembygdsföreningen om att låta Callanderska gården byggnadsminnesförklaras inkom redan på 1990-talet.
– Då var det blankt nej. Den senaste ansökan skickade vi in för sex år sedan.
Vad innebär det för er del att gården byggnadsminnesförklaras?
– Att vi inte får förändra speciellt mycket. När vi behöver renovera eller bygga måste vi göra det så att det blir kulturhistoriskt riktigt. Vi har också satt rätt stränga regler så att ingen i styrelsen hittar på något märkligt med de här byggnaderna i framtiden, säger Lennart Ekengren.
– Den andra delen som är minst lika viktig är att vi nu hamnar i en högre dimension när det gäller att kunna ansöka om statliga bidrag via länsstyrelsen. Varje år delar Riksantikvarieämbetet ut en pott pengar för att bevara kulturarvet. I och med det här hamnar vi nu högre upp på prioriteringslistan än tidigare.
Har ni hunnit fira beslutet någonting?
– Vi blev väldigt glada, men hur exakt vi ska fira får jag återkomma till. Vi planerar att göra någonting till nästa säsong. Förhoppningsvis blir det några nya utställningar till sommaren.