"Hur motorisk träning förbättrar skolresultat" var rubriken för Ingegerd Ericsons föreläsning på Gripsholmsskolan i Mariefred. Hon är kvinnan bakom det så kallade Bunkefloprojektet, som sedermera har utvecklats till en modell som många andra kommuner arbetar utifrån.
– Sju procents skillnad, tycker ni det är mycket? frågade hon publiken efter att ha presenterat sina forskningsresultat.
– 14 000 elever klarar inte målen i skolan. Kan man göra något för sju procent av dem så är det många, svarade hon själv.
Föreläsningen utgjorde avslutningen för den drygt ettåriga utbildning som det Mariefredsbaserade företaget Alla sinnen har genomfört för 13 deltagare från olika håll i landet. Inbjudan till föreläsningen hade gått ut även till samtliga skolor i Strängnäs kommun, men inte mer än omkring 40 personer satt i publiken.
Alla sinnen beskriver sig som ett företag som kan hjälpa personer som har olika typer av inlärningshinder, genom så kallad sensomotorisk träning. Förenklat går det att säga att barn som inte utvecklar sina primitiva reflexer kan få problem med sitt naturliga rörelsemönster i högre ålder, något som kan orsaka koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem.
– Människan är gjord för att röra på sig. Hos barn som får ligga i bilbarnstol för mycket, eller som sätts i en gåstol för ofta i stället för att få krypa, kan den motoriska utvecklingen hindras, säger Lars-Eric Berg från Alla sinnen.
Rörelseträning hjälper, menar Alla sinnen. Deltagarna i kursen har fått med sig verktyg som de kan använda på sina respektive skolor.
– Kursen har gett mig en helt ny förståelse för elever som har det svårt, säger Linda Saarela som är speciallärare för årskurserna 4–7 på Gripsholmsskolan.
Kollegan Jessica Nylund, som i dagsläget arbetar i skolans förskoleklass, berättar hur de så kallade korsrörelserna – exempelvis att nypa sig i sitt vänstra öra med sin högra hand – stärker läs- och skrivförmågan.
– När du korsar din egen mittlinje bygger du upp kopplingar mellan hjärnhalvorna som behövs när du ska lära dig att läsa och skriva, förklarar hon.
Gripsholmsskolan har sedan några år arbetat utifrån det rörelsemönster som Ingegerd Ericson har utvecklat, och de två lärarna berättar att eleverna i F–3 kommer att ha någon fysisk aktivitet varje dag från och med nästa läsår.
Mariefreds skola har arbetat utifrån Bunkeflomodellen i flera år, berättar Ingela Almgren och Lotti Sand som jobbar i förskoleklass. Barnen får ta sig igenom hinderbanor, åla, krypa och hoppa på ett ben.
– Dagens barn rör sig inte på samma sätt som barn gjorde förr. Det viktigaste, tycker jag, är att skapa en rörelseglädje, säger Lotti Sand.