Så kan framtiden se ut för kungsladugården

Förstudien för återuppbyggnaden av kungsladugården Mariefred är nu avslutad. Kostnaden för projektet beräknas till hundratals miljoner kronor.

Kungsladugården före branden. Huset byggdes redan på 1800-talet.

Kungsladugården före branden. Huset byggdes redan på 1800-talet.

Foto: Joakim Serrander

Mariefred2024-03-15 14:17

Förstudien blev klar den 4 mars och skulle först och främst utreda om det var möjligt att genomföra projektidén som togs fram 2022: att bygga en ersättare till kungsladugården som brann ner. Detta var SVT Sörmland först med att rapportera om. 

– Först och främst måste man då ha en hyresgäst. Byggnaden är i grunden lite för stor för Mariefred med mer än 6 000 kvadratmeter lokalarea och ännu större bruttoyta, säger Viktor Axelsson Banck, som är projektutvecklare på Statens fastighetsverk.

Han berättar att de tidigaste idéerna byggde på att eventuellt bygga en ny lada på platsen.

– Det var inte försvarbart att göra det, då det är osäkert vad man skulle ha för nytta av den. Så vi tog fram ett förslag om att dela upp byggnaden i en publik och en icke-publik del.

undefined
Kungsladugården, som bland annat innehöll Grafikens hus, brann under natten den 16 mars 2014.

Intresset hos Strängnäs kommun för en sådan byggnad ligger till grund för att den potentiellt ska kunna genomföras, berättar Viktor Axelsson Banck.

– Kriget i Ukraina har dessutom accentuerat frågan kring kulturarvet vi har från våra museer. Det finns många föremål i museernas ägor som inte visas, i vissa fall på en faktor tio. Sådana föremål, som behöver förvaras på ett rationellt sätt, skulle kunna förvaras i den nya byggnaden.

Ett antal myndigheter och museer har redan fått upp intresset för idén, men Viktor Axelsson Banck kan tyvärr inte avslöja vilka dessa är.

I och med intresset från dessa aktörer fick Viktor Axelsson Banck, tillsammans med kollegan Vanja Knocke, grönt ljus från generaldirektören att inleda förstudien.

– Då hängde vi dessutom på de här fyra hållbarhetskraven på projektet.

Dessa är ekonomisk, klimatmässig, social och kulturell hållbarhet.

undefined
Viktor Axelsson Blanck är projektutvecklare på Statens fastighetsverk, SFV.

Den ekonomiska hållbarheten går helt enkelt ut på att se till att byggnaden ses som ett konkurrenskraftigt alternativ på lång sikt – både för SFV och hyresgäster.

– De hyresgäster vi tittar på nu är sådana vi kan räkna med under väldigt lång tid, åtminstone i 20 år framåt. Det har varit diskussioner om hotell och liknande, men det är branscher som går mer upp och ner. Offentliga verksamheter och föremålsförvaring är verksamheter som på det sättet är stabila.

– Vi har även tittat på kompletterande verksamhet i entrédelarna, som en återbruksbutik för att behålla temat på cirkularitet som vi haft med i nästan allting i projektet. Där skulle det även kunna finnas möjlighet att bedriva någon form av café. Men man kan nog inte räkna med lika långa tidsperspektiv hos de aktörerna som övriga.

Kulturell hållbarhet syftar på att bevara platsen som kulturarv och behålla den historiska landskapsbilden.

Den sociala hållbarheten riktar sig till vad Mariefredsborna har för användning för verksamheterna i kungsladugården.

– Kommunens lokalprogram omfattar bibliotek, teater, fritidsgård och en mötesplats. De verksamheterna finns på andra platser i dag men vi har sett det som en god möjlighet att samordna dem här och få till en symbios mellan de här delarna, säger Viktor Axelsson Banck.

undefined
Kungsladugården fotograferad från Storgatan i Mariefred. Bilden är tagen från andra sidan vägen där OKQ8 ligger i dag.
undefined
Så här ser platsen där kungsladugården låg. Fotad från Storgatan i Mariefred i mars 2024.

Sist nämns hållbarhetsperspektivet ur ett klimat- och miljöperspektiv. Här har SFV arbetat tillsammans med bland annat KTH för att ta fram klimatsmarta lösningar på grund och stomme.

– Vi har tagit fram en byggnad som innehåller mycket återbruk och så lite stål och betong som möjligt, med bland annat halmelement som utfackningsväggar. Med hjälp av de energilösningar som vi har tagit fram kan vi se till att det produceras mer energi än vad det förbrukas. Vi kommer ha ungefär 1 000 kvadratmeter tak som vi kan sätta solceller på.

En stor träbyggnad med delar av halm och dylikt låter ändå rätt lättantänd. Hur kommer brandsäkerheten att se ut?

– Vi har jättestort fokus på brandsäkerheten. Samtliga väggar ska tåla två timmars brand och alla ytor invändigt kommer att vara utrustade med sprinklers, så att det inte ska kunna hända igen att byggnaden brinner ner. Det har varit en grundförutsättning.

Viktor Axelsson Blanck berättar att planen är att hålla sig till att återuppbygga huvudbyggnaden och de två flyglarna.

Rampen upp till det övre planet på den gamla byggnaden är tänkt att fortsätta användas i samma funktion men i modernare konstruktion, berättar han.

– Det blir i princip körbart till det övre planet, där man då kanske kommer att kunna omlasta prylar med truck eller liknande, utan att det stör verksamheterna på bottenplanet.

undefined
Förstudien för att återuppbygga kungsladugården blev klar den 4 mars.

Parkeringsmöjligheter och andra omgivningsanpassningar har dock inte undersökts i förstudien. Detta då man avvaktar med den sortens studier tills man vet att projektet blir av.

– Helst vill vi ju att man tar sig dit med andra färdmedel än bil.

Har man funderat något kring parkeringsmöjligheter på Munkhagsgärdet?

– Jag vet att våra landskapsarkitekter inte gillar den idén alls, då det är en del av det agrara landskapet och är statligt byggnadsminne. 

Den bedömda kostnaden för projektet ligger på 245 miljoner kronor enligt förstudien.

Christoffer Zander, lokalstrateg vid Strängnäs kommun, säger att Statens fastighetsverk, och sedermera även regeringen, först och främst måste ta ställning till huruvida de tänker gå vidare med återuppbyggnadsprojektet, innan man från kommunens håll tar ställning till om man vill hyra in sig i byggnaden.

– Vi har tidigare berättat om vilka lokaler som vi ser har utmaningar med tillgängligheten i Mariefred i dag, och vilka verksamheter som kanske skulle kunna vara intressanta att ha i den nya byggnaden.

undefined
Än finns spår kvar av branden, bland annat betongytan till vänster i bild som det tidigare fanns en byggnad på, och diverse spår av sot på en del stenar runt omkring.

Som ett sådant exempel nämner han fritidsgården Wik, som i dagsläget inte är tillgänglighetsanpassat till adekvat nivå.

Under processens gång, där SFV initialt informerade att man inte hade några planer på att bygga upp kungsladugården, har man från kommunens håll meddelat att man varit positivt inställd till byggprojektet, säger Christoffer Zander.

– Många har saknat kungsladugården och det har varit som ett hål i stadsbilden över lång tid. Men vi måste också förhålla oss till Lagen om offentlig upphandling och har därför på förhand inte kunnat ge några garantier om att bli hyresgäst.

Utifrån tidigare material har behovet av en lokal för bibliotek och kulturscen tagits upp under förstudiens gång och räknats som något som hade kunnat husera i kungsladugården. Om det fortfarande är relevant är inte något som kommunen tagit ställning till än, då det inte är bestämt att byggnaden faktiskt ska byggas, berättar Christoffer Zander.

Karta: Gripsholms kungsladugård
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!