Claes Insulander nås på telefon där han står ombord på S/S Mariefred, mer känd som Maja.
– Jag har just lagt till vid Vårby brygga och nu står jag bara och funderar över livet, säger han.
Grattis till utmärkelsen som årets Mariefredsprofil?
– Stan är inte stor men det finns fler profiler än jag. Jag är bara där på sommaren och är synnerligen glad och hedrad över utmärkelsen.
Det är Mariefreds Rotaryklubb som varje år delar ut utmärkelsen Årets Mariefredsprofil. I Claes Insulanders fall berättar motiveringen bland annat att han är en sann ambassadör för Mariefred. Han har plikttroget stått vid rodret på Maja i snart 40 år. Under den tiden har bara några få turer ställts in och då har det berott på Majas ångpanna och inte på dess kapten.
Vad tänker du på när du hör ordet Mariefred?
– Jag tänker på anblicken när man kommer in från sjön och man ser slottet och kyrkan. Det finns ingen hamn i världen som har den utstrålningen, inte i Sverige i alla fall.
Du har haft ansvaret på Maja i 39 år, finns det något med just det fartyget som en kapten måste känna till?
– Ja, det gör det och det är ångpannan, ångpannan, ångpannan och inget annat. En båt håller precis så länge som ångpannan håller. Den på Maja byggdes år 1983, medellivslängden för en panna är ungefär 50 år, den förra höll 83 år. Sköt ångpannan rätt, låt aldrig vattennivån sjunka för långt, elda mjukt och fint och gör rent ordentligt varje höst. En ångpanna måste skötas som din egen mage.
I dag bor Claes Insulander i Stockholm men så har det inte alltid varit.
– Jag bodde i Mariefred på 70-talet och då var jag lärare på Åkerskolan och Paulinska skolan. Jag var musiklärare men du vet hur det var då, varje dag var någon sjukskriven så jag ryckte in som lärare i alla möjliga ämnen.