Att träffa en måltavla 200 meter bort kan kännas som ett helt orealistiskt mål, åtminstone för Strengnäs Tidnings reporter. Men veteranerna Jan Nilsson, ordförande i klubben, och Rolf Morrison, sekreterare i densamma, intygar att det faktiskt inte är så svårt. Dessutom måste det blåsa väldigt kraftigt i sidled för att kulan ska påverkas.
– Det här är en koncentrationsidrott, fastslår Jan Nilsson, som har en bunt med papper framför sig över klubbens 60-åriga historia över korpskjutningens resultat och lagsammansättning.
– Vad jag kan se i gamla papper har vi haft korpskjutning varje år på Kristi himmelsfärd, säger Jan Nilsson, inte utan en smula stolthet i rösten.
När det nu blir dags igen hoppas de att så många som möjligt ska anmäla sig. Det är fyrmannalag, med en gemensam nämnare som gäller, exempelvis familjelag, kvarterslag eller företagslag.
– Anmälningsavgiften går till prisbordet, alla deltagande lag får ett pris. I år ska vi också lotta ut individuella priser till 25 procent av deltagarna, säger Jan Nilsson.
För att fira att korpskjutningen fyller 60 år sponsras också deltagarnas kostnader för ammunition. De 14 skotten, fyra för träning och tio skott för tävlingen, kostar nästan en hundring men subventioneras med 40 kronor.
– De tio bästa skyttarna går även vidare till individuell tävling där de fyra bästa möts i final, säger Jan Nilsson.
Klubben brottas, liksom andra idrottsklubbar, med påfyllnaden av nya ledare. Under historien har det också gått i vågor hur många det är som anmäler sig till korpskjutningen. År 1984 var en slags höjdpunkt med 49 anmälda fyrmannalag.
– Sedan dalade det fram till sekelskiftet, och så vände det ett tag för att nå en bottennotering i fjol med nio anmälda lag, säger Jan Nilsson.
Han och Rolf Morrison tror att pendlandet till jobb på andra orter äter upp människors fritid. Tiden räcker helt enkelt inte till.
– Vad som är roligt är att korpskjutningen blivit lite av en hemvändardag för många. Jag tror att det har att göra med att man har lite klubbkänsla, man var med i yngre år men skaffade sedan familj och flyttade från Mariefredstrakten.
Rolf Morrison går och hämtar ett Mausergevär. Det är från år 1908 och något modernare vapen finns inte i klubben. Det kostar dock en slant, mellan 20 000 och 25 000 kronor. Pipan måste bytas ut efter 5 000 skott.
– Trästocken är modifierad, säger Rolf Morrison och undrar om tidningens reporter vill testa tryckpunkten, alltså motståndet, vid avtryckaren.
Av tio skott, hur många sätter ni själva mitt i prick?
– Jag sätter nio av tio skott, säger Rolf Morrison, men korrigeras av Jan Nilsson.
– Han sätter mellan 95 och 100 procent.