Maja Alskog Bredberg köpte torpet utanför Mariefred för reklampengar hon tjänat, innan hon skolat om sig till biodynamisk trädgårdsmästare. Lägre lön men högre livskvalitet, konstaterar hon.
Det var torpet utanför Mariefred som förändrade allt för Maja Alskog Bredberg, 41. Coronaviruset hade börjat få spridning och intensivvårdsavdelningarna fylldes av covidsjuka, när hon och familjen bestämde sig för att lämna storstan och leva mer isolerat.
– Vi bodde där på heltid under ett år och då fick jag uppleva den där lyxen som många som läser Strengnäs Tidning redan känner till. Hur det är att ha naturen i sin vardag i stället för att den blir ett utflyktsmål.
Torpet hade Maja Alskog Bredberg köpt några år tidigare för sina höga reklamlön. Hon jobbade på en fin byrå med stora uppdrag – men skavet växte. Att hon inte alls påverkade företagen inifrån, så som hon intalat sig själv, mot en mer hållbar inriktning. Frustration, stress och prestige. Och så den rakt motsatta känslan, där i skogen utanför Mariefred.
– Det var där jag insåg att jag inte ska sitta på kontor mer, säger hon.
Hon kom in på en biodynamisk trädgårdsmästarutbildning i Järna och sa upp sig. Lärde sig att odla, på riktigt, med en djupare förståelse för jorden och växten. Fick en uppgift i skolan, som la grunden för det som hon nu uppmärksammas för i tv, poddar och tidningar:
– Vi skulle spåra varor i butiken så långt tillbaka som möjligt.
Det visade sig att de flesta importerade grönsakerna kom från Almería i sydspanska Andalusien. Dit reste Maja Alskog Bredberg i vintras, för att med egna ögon se det som kallas Plasthavet – ett 36 000 hektar stort område av odlingar täckta med plast – och själv prata med några av odlarna.
– Det första jag vill göra när jag kommer till en odling är att känna på jorden. Här var jorden så pass torr att de måste ha kemikalier i vattnet för att det ska kunna absorberas av jorden. Det var en sådan industriell smuts, dammigt som i ett garage, säger hon.
Berg av dumpad plast som vittrat sönder, smulor som sprids med vinden. Arbetare som bor med sina familjer i skjul mellan växthustälten. De berättade för Maja Alskog Bredberg om hur de som försökt hävda sina rättigheter fått sparken, och att de luras på sin lön. Att de tvingas arbeta i extrem värme utan skydd mot de pesticider, bekämpningsmedel, som grödorna besprutas med.
Maja Alskog Bredbergs vittnesmål och efterforskningar har blivit till podd-dokumentären "I tomaternas skugga" och det avslutande kapitlet i hennes bok "Till växten", som gavs ut nyligen. Priset som andra betalar för att vi i Sverige ska kunna äta alla slags grönsaker året runt är också ett återkommande ämne på hennes Instagramkonto.
Maja Alskog Bredberg släpper sin bok på förlaget Volante. Montage av Strengnäs Tidning.
Att äta i säsong och alltid välja ekologiskt är Maja Alskog Bredbergs strategi när hon själv ska köpa grönsaker.
– Arbetare utnyttjas överallt och utsätts för ämnen som gör att de får missfall eller barnen fosterskador. Det går bara inte, tycker jag, att köpa de varorna. För mig handlar det framför allt om solidaritet med arbetarna.
Är besprutad mat från Sverige i alla fall bättre?
– Det beror på vad man jämför med. Men jag vet ju att det går att producera mat helt utan de här gifterna. Det krävs mer arbete, visst, men vi får väl kavla upp ärmarna. Hellre det än att utsätta sprutförare för pesticider, ha ihjäl insektspopulationer och förstöra grundvattnet.
Vi står nu inför högsäsongen av den närmast heliga svenska jordgubben. Det finns få ekologiska jordgubbsodlingar, många besprutas eftersom jordgubbar är känsliga för angrepp. Ogrästrycket är också hårt mot fleråriga växter, då jorden inte kan hanteras som i tömda bäddar inför en ny säsong, berättar Maja Alskog Bredberg:
– Det finns alternativ, man kan täcka jorden mellan plantorna för att kväva ogräset i stället för att bespruta. I Strängnäs är det nog fler som har tillgång till en liten täppa, jämfört med i storstan. Då kan man odla och äta sina egna jordgubbar, i den skalan hinner man med att rensa ogräs.
Ett alternativ till att bespruta jordgubbar är att täcka marken mellan plantorna så att ogräs kvävs. Jordgubbar är dock också känsliga för angrepp av insekter och mögel, därför är det många odlingar som besprutas. Arkivbild.
I Sörmland finns många fina matproducenter, säger Maja Alskog Bredberg, och hon uppmanar fler att besöka dem även när det inte är aptitrunda. Att handla från så kallade Reko-ringar, som finns i Mariefred och Stallarholmen, är ett annat sätt att stötta lokala alternativ till Almería-produkter.
– Man kan också be sin lokala handlare att ta in mer närproducerat som inte är närbesprutat. Det tycker jag att Stora Coop i Strängnäs är duktiga på, säger Maja Alskog Bredberg som ofta handlar i Solberga när det är torpardags utanför Mariefred.
Maja Alskog Bredberg tycker att Stora Coop i Strängnäs är bra på att ta in svenskodlade, ekologiska grönsaker.