Nya rektorn Joakim Graffner har en tydlig målbild. Om fem år ska Mariefreds skola vara modellen för andra skolor, oavsett huvudman, att se upp till.
– När jag är runt i klasserna så säger jag till eleverna att om de själva blir föräldrar så ska de kunna peka på skolan och säga "en gång gick jag på den här skolan och där inne hände det bra grejer" till sina barn. Det är det vi ska vara kända för, säger han.
Då krävs trygghet och en organisation som ger alla barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar, enligt Joakim Graffner. En bra arbetsmiljö och anställda som har roligt på jobbet. Då, lyder resonemanget, kommer goda kunskapsresultat av bara farten.
– Mariefreds skola har ett äldre rykte om sig att vara en bra skola. Och det är en bra skola, jag menar inget annat, men jag tror att vi behöver damma av oss och ligga mer i framkant.
Hur då? är en fråga Joakim Graffner har svårt att besvara i nuläget:
– Jag kommer inte trycka ner något i halsen på personalen, det handlar inte om att göra något på "mitt sätt". Snarare kommer jag att ställa frågor som vi kommer att ha en dialog kring.
Att reagera tidigt om elever har svårigheter att klara skolan är dock något Mariefreds skola kommer att fokusera på framöver, slår rektorn fast. Och delar av arbetssätten kring frågan behöver förändras, tror han.
– Jag ska när som helst kunna knacka en lärare på axeln och fråga hur den och den eleven ligger till. Den kollen måste vi ha.
Joakim Graffner har en bakgrund som såväl rektor som verksamhetschef inom skola, i bland annat Södertälje kommun. De åtta senaste åren har det gått att hyra honom som chef, ledningsstöd eller utredare. Det var som just konsult han togs in i Strängnäs kommun 2017, som tillförordnad rektor för Karinslundsskolan och dåvarande Tosteröskolan och Fogdö skola.
Därefter blev han kvar inom kommunen för att i bakgrunden arbeta med förberedelserna inför skolnedläggningarna 2018 – en följd av kommunens beslut om en ny organisation med resurserna samlade på färre grundskolor.
– Alla rektorer kände ju mig efter tiden på Karinslund, så det var en bättre lösning än att ta in någon ny. Jag samordnade praktiska frågor kring exempelvis ombyggnader som behövde göras och flytten av föremål mellan olika skolor, berättar Joakim Graffner.
En följd av nedläggningarna är att Mariefreds skola tar emot många högstadieelever från Stallarholmen. Nu består skolan av närmare 800 elever, också på grund av hög inflyttning. Enligt Joakim Graffner är behovet av en ny skola i Läggestaområdet, som det började talas om inför den nya skolstrukturen, stort.
– Det är knökfullt hos oss nu. Visst finns det lugnare områden på skolan men det finns inga lediga klassrum eller rum, om elever behöver avskildhet.
Det är valår. Vad önskar du dig av det eller de partier som ska styra kommunen framöver?
– Kontinuitet och arbetsro. Jag vill inte ha politiker som är inne och petar för mycket i verksamheten, utan politiker som stöttar oss i våra utmaningar.
Behövs mer pengar till skolan?
– Nej, inte generellt. Vi behöver göra rätt saker med de pengar vi får. Nu är jag inne på min tredje vecka på jobbet så jag ska inte säga vad som är rätt eller fel, men ofta så är inte mer pengar lösningen utan det som gör skillnad är vilka förutsättningar vi får för vårt inre arbete.