— Människor, framför allt dementa, de blir förvirrade när man inte känner igen sig. Den trygga miljön är plötsligt borta och man får anpassa sig till någonting helt nytt, som tar lång tid. I en sådan här process har man en överdödlighet, det vet man, säger Ingvar Karlsson.
Man har en överdödlighet?
— Man har en överdödlighet i sådana situationer. Man måste vara medveten om att en människa som flyttas drabbas av förvirringstillstånd och förvirringstillstånd leder till överdödlighet. Man kan inte flytta människor som lådor utan människor är individer även om de är dementa.
Det låter illa att jämföra gamla med gamla, men är det någon skillnad på vilka hälsokonsekvenser kan bli för någon som bara är gammal med någon som är dement?
— När det gäller människor som bor på äldreboenden har nästan majoriteten demenssymtom av någon grad. Man har inte normala tankeförmågor. Dement beteende brukar betyda att man har demenssjukdom, men de har inte fått den diagnosen för de har inte fått det som de rimligen borde ha, en grundläggande demensutredning.
Hur tycker du att kommuner ska göra?
— Det kan finnas skäl att byta äldreboenden. Det man ska göra i sådana fall är att den personal som finns följer med så att åtminstone den delen är bekant så att inte allt blir helt nytt. Det är det enda man kan göra för att skapa trygghet.
Är det vanligt att man gör en konsekvensanalys inför beslut?
— Det har jag inte varit med om, att man diskuterar de här sakerna, risken är att man ser det i ekonomiska termer och inte i form av människor, mänsklig påverkan och mänskligt lidande.
På Solvändan kommer inte vårdpersonalen att flytta med de gamla till de nya hemmen.
För att få en budget i balans 2014 måste socialnämnden spara cirka 15 miljoner kronor.