I augusti drabbades Gävle av ett skyfall som la flera delar av staden under vatten.
När det regnade som mest i Gävle den 17–18 augusti i år föll 101 millimeter över staden på två timmar. Skyfallet översvämmade fastigheter och raserade vägar, och situationen benämndes som en naturkatastrof.
Skyfall är ett väderfenomen som förväntas återkomma allt oftare i ett förändrat klimat, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Var skyfall kan förväntas i framtiden är, enligt MSB, slumpmässigt – men Södra Norrlandskusten, där Gävle återfinns, är ett område som drabbats av de allra värsta skyfallen hittills. Svealand är ett annat, skriver myndigheten.
– Det skulle så klart bli otroligt besvärligt om ett sådant skyfall drabbade Strängnäs kommun. Men olika platser har olika naturliga förutsättningar, så konsekvenserna skulle skilja sig åt i kommunens delar, säger Åsa Dalhielm, planeringschef för vatten- och avloppsfrågor vid Sevab.
Att "vatten gör som vatten vill", är något som Åsa Dalhielm upprepar flera gånger. Det rinner helt enkelt till lägre punkter på framkomliga vägar.
Åsa Dalhielm är planeringschef för vatten- och avloppsfrågor vid Sevab.
– Mariefred skulle påverkas väldigt mycket. Där har det blivit stora översvämningar även vid mindre regn. Strängnäs tätort är däremot ganska kuperat, det sluttar ner mot Mälaren, säger hon.
Mårten Eskilsson, räddningschef vid Strängnäs räddningstjänst, ger samma bild:
– Jag har jobbat i Strängnäs kommun sedan 2002 och det är framför allt Mariefred som har drabbats återkommande. Regn från de högre belägna delarna rinner ner i de lägre. Delar av ledningssystemet i Mariefred ligger under Mälarens nivå, och det orkar inte med att trycka ut vattnet i sjön.
Även Åkers styckebruk och Länna har drabbats under Mårten Eskilssons tid som räddningschef. Åker, säger han, är den ort som haft det mest besvärligt på grund av regn denna sommar.
– Det är stora hårdgjorda ytor som ska avvattnas. När ledningsnätet inte orkar med stannar vattnet och stiger, och går in i byggnader. Vi har haft flera fall i centrala Åker, ner mot gamla järnvägsstationen, säger räddningschefen.
Mårten Eskilsson, räddningschef vid Strängnäs räddningstjänst.
De hårdgjorda ytorna blir fler när städer förtätas och nya markområden bebyggs. Markens naturliga infiltrationsförmåga minskar och dagvattensystemet belastas hårdare.
Ett annat problem är diken, vägtrummor och brunnar där växtlighet och andra material hindrar dagvattnet från att flöda som planerat.
Ledningsnätet är dimensionerat för att hantera en viss regnmängd. Nyare ledningar ska klara mer än vad som var standard förr. Stora delar av nätet i Strängnäs kommun är byggt på 1950-talet, då andra riktlinjer rådde.
– Det finns absolut sträckor där vi har en kapacitetsbrist, jämfört med nuvarande standard. Men allt som byggs nytt känner vi oss trygga med, utifrån dagens ansvarsnivå. Regnar det mer, så att ledningarna går fulla, så måste det finnas en plan B för vart vattnet ska ta vägen. Det är något vi och kommunen jobbar med tillsammans i alla nya detaljplaner, säger Åsa Dalhielm.
Äldre ledningar byts ut successivt, berättar Åsa Dalhielm. Att bygga permanenta vallar är ett annat sätt att hantera vattenmängderna, vilket gjorts vid Munkhagsgärdet i Mariefred.
Munkhagsgärdet har försetts med en vall, som ska förhindra vatten från att rinna ut mot Storgatan.
Marie Jonsson, samhällsbyggnadschef i Strängnäs kommun, berättar att hennes kontor vill ta reda på hur de olika tätorterna skulle drabbas om himlen plötsligt öppnade sig.
– Det är en fråga vi har diskuterat tidigare, innan det som hände i Gävle. Nu i höst kommer vi att begära att få uppdraget av våra politiker att utföra en skyfallsutredning.