I låneansökan stod det att mannen hade en årsinkomst på nästan 500 000 kronor, att han arbetade som gruppledare på ett bemanningsföretag i byggbranschen och var ensamstående utan försörjningsplikt för några barn.
I själva verket tjänade han drygt hälften av den angivna summan, fick sin inkomst från flera olika företag, varav inga var verksamma inom byggsektorn, och hade både fru och tre barn.
Med anledning av de angivna uppgifterna till SBAB beviljades mannen ett bostadslån på nästan 2 miljoner kronor.
Men förmedlingsfirman han hade använt sig av var föremål för en utredning av Ekobrottsmyndigheten och när händelserna uppdagades åtalades mannen även för grovt bedrägeri.
Tingsrätten dömde mannen till villkorlig dom för bedrägeri. Brottet bedömdes vara av normalgraden eftersom det inte var klarlagt om det var Mariefredsbon som hade lämnat in låneansökan eller om det var låneförmedlaren. Men i vart fall borde han ha förstått att något var på tok när han fick se lånelöftet, menade tingsrätten.
Ärendet överklagades till hovrätten som nu bedömer att brottet bör betraktas som grovt eftersom ett falskt anställningsintyg användes för att gå i god för mannens inkomster.
I övrigt gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten när det kommer till skuldfrågan.
Påföljden blir densamma, villkorlig dom och 30 dagsböter.