Mattias gräver i jord som inte har flyttats på länge. På tomten stod förr en sockenskola som byggdes på 1800-talet. En höjd inte långt från huset bär fortfarande namnet Jagbacken. Ett historisk medaljfynd tycks platsa i området.
När Mattias Birgestam, 36, satte spaden i jorden i trädgården lät det konstigt. Bara en decimeter under marken upptäckte han det historiska metallföremålet.
– Han kom in och sa: "Jag har hittat något", berättar sambon Frida Crafoord, 37.
Det var i maj som de hyrde en grävmaskin för att skrapa fram stora skåror för grunden och nu görs finputsningen för hand. Grunden till ett blivande växthus var nästan utgrävd, när fyndet gjordes.
Precis när grävmaskinen byttes ut mot spade upptäckte Mattias medaljen.
Länsstyrelsen satte då paus för arbetet medan de undersökte medaljen och marken den hittades i. Två veckor senare var det fritt fram för paret att börja gräva igen – varsamt.
Arbetet med växthuset kan fortsätta efter klartecken från länsstyrelsen. Kanske dyker det upp fler historiska föremål?
– Jag tänkte att det här absolut var för stort för att vara ett mynt, säger Mattias Birgestam.
Dessutom saknas valör och årtal som man ofta ser på mynt. Emblem och motiv är välbevarade på medaljen som är 55 millimeter bred.
– En båthamn är jättelätt att se, och någon häst som slåss mot någonting, säger Mattias Birgestam.
– Jag såg draken ganska snabbt ändå och tänkte på Sankt Göran, berättar Frida Crafoord.
Den nederländska medaljen kan vara drygt 400 år gammal. "Den hittades inte under de första spadtagen utan snarare de sista", säger Frida Crafoord.
Staden Hoorn i Nederländerna är avbildad på medaljen och det är även provinsen Frieslands vapen och ett ordspråk.
Paret har gjort efterforskningar och har nu fyra sidor med text översatt från en nederländsk bok om mynt. En liknande medalj daterad till 1660-talet finns på British museum.
Medaljen verkar alltså ha tillverkats i Nederländerna på 1600-talet, men vad den användes till är oklart. En teori är att det rör sig om en skyttemedalj. Tidsåldersmässigt stämmer det bra med det Nederländska frihetskriget.
– Det som talar emot är att medaljen är 55 och inte 35 millimeter bred, och det finns inget vapenrelaterat på den, säger Mattias.
Mattias Birgestam vill sätta upp medaljen i växthuset när det är klart, om de får behålla den.
Nu är frågan om Riksantikvarieämbetet vill lösa in medaljen eller inte.
– Den är av halvädelmetall så de har första tjing. Om de vill ha den får de köpa den, säger Frida.
– Medaljen är visserligen i tenn men med kopparplätering, tillägger Mattias.
Frida Crafoord är sugen på att låna sin väns metalldetektor och undersöka den undanröjda jorden.
"Jag vet inte hur man får använda den på sin tomt. Man måste kanske fråga om lov", säger hon.
Högen med bortgrävd jord ser plötsligt spännande ut. Området kring parets tomt bär på minnen. Stenmuren bredvid deras hus går längs den gamla vägen till Mariefred och Gripsholms slott, och bara en bit bort hittar vi Marielunds herrgård.
– Det vore kul att använda en metalldetektor och se om det finns mer, men vi måste nog be om tillåtelse, säger Frida Crafoord.
Frida Crafoords farfars föräldrar hade en myntsamling som försvann under andra världskriget. Att medaljen en gång har tillhört den försvunna samlingen är en av många teorier om ursprunget.
När myntsamlingen försvann var det många som kom och gick på markerna. Det var till exempel en grupp polska officerare som tillfälligt bodde i närheten.