Mariefredsbon Lennart Ekengren, med engagemang i stadens hembygdsförening och med bakgrund som kulturchef, oroar sig för vad som ska ske med de anrika byggnaderna som Strängnäs kommun eventuellt kommer att flytta verksamheter ifrån.
Mariefredsbon Lennart Ekengren, som är engagerad i stadens hembygdsförening, välkomnar en återuppbyggnad av Gripsholms kungsladugård.
– Det vore helt fantastiskt om huset kom tillbaka även om det förstås aldrig blir samma sak, säger han och berättar om den märkliga känslan när han körde hem till Mariefred dagen efter branden för tio år sedan – och allt som var kvar av landmärket var rykande ruiner.
– Men jag hoppas, och utgår från, att det görs ordentliga konsekvensbeskrivningar. Dels av ekonomin, dels verksamhetsmässigt. Vad händer med det övriga kulturlivet i Mariefred, och vad händer med de autentiska husen som kommunen i så fall lämnar?
I dagsläget bedriver Strängnäs kommun fritidsgårdsverksamhet i Wik, det röda huset intill vandrarhemmet Djurgårdsporten vid Mariefreds skola. Att flytta fritidsgården därifrån har länge varit verksamhetens vilja och kommunens plan, då lokalerna exempelvis inte är tillgänglighetsanpassade.
Att Wik rivs är ett tänkbart scenario. I april 2022 fattade SFAB beslut om att ansöka om rivningslov för Wik och Djurgårdsporten. Ansökan har ännu inte lämnats in, men beskedet är att det ska göras.
– Rivningslov kommer lämnas in, precis som för Djurgårdsporten, i syfte att ta reda på det kulturhistoriska värdet för byggnaden, säger Daniel Sand, lokalstrateg på det kommunala fastighetsbolaget SFAB.
Wik byggdes 1932. Bakom huset sett från detta perspektiv ligger Djurgårdsporten, med historia från 1700-talet. För att utreda möjligheten till framtida utveckling av Mariefreds skola, beslutade SFAB 2022 att ansöka om rivningslov för båda byggnaderna.
När beslutet att ansöka fattades var syftet "att utreda möjligheten till framtida utveckling av Mariefredsskolan". Kommunalrådet Jacob Högfeldt (M) har därefter sagt att "det är en del i processen att undersöka vad och hur och ens om man kan göra något med de här byggnaderna", och SFAB-ordförande Leif Hård (S) att bolaget "ansökt om rivning mest för att inte förlora tid om rivning skulle bli av".
2022 uppskattades en nödvändig ombyggnads- och renoveringskostnad av Wik och Djurgårdsporten till totalt 14,4 miljoner kronor, för att uppnå den standard som krävs för att husen ska användas för kommunal verksamhet.
En gång rådhus, numera bibliotek. Vad byggnaden från 1780-talet ska rymma i framtiden är oklart. Mariefredsbon Lennart Ekengren hoppas att Mariefredsborna även fortsättningsvis ska ha tillträde till huset, och att det inte "kontoriseras".
Nästa autentiska hus som Lennart Ekengren oroar sig för är före detta rådhuset vid torget mitt i staden, som i dag är platsen för Mariefreds bibliotek.
– Ett av Sveriges finaste bibliotek, slår Lennart Ekengren fast.
Men det är trångt mellan bokhyllorna, tillägger han, och han förstår att verksamheten behöver större ytor. Om biblioteket flyttar är hans starka förhoppning att Strängnäs kommun försäkrar Mariefredsbornas fortsatta tillgång till huset.
– Det måste få fortsätta vara en allmän arena, en plats som är öppen för alla. Det får inte kontoriseras som många andra historiska byggnader, säger han.
Lennart Ekengren har själv bakgrund som kulturchef i värmländska Hammarö kommun, som under hans tid förde samman just fritidsgård och bibliotek i gemensamma lokaler. Utifrån sin egen erfarenhet, från 1980-talet, hoppas han att Strängnäs kommun överger denna idé.
– Och stoppa inte in fritidsgården i nya, dyra lokaler. Det ska vara en lokal där ungdomarna under kontrollerade former får genomgå sin pubertet. De måste få stöka och böka, och framför allt låta, säger han.
Biohuset rustades nyligen för 12 miljoner kronor, men kan ändå överges som mötesplats enligt kommunalrådet Jacob Högfeldt. Ett Mariefred som fortsätter att växa kan kräva mer än nuvarande Biohuset kan erbjuda, menar han.
Slutligen oroar sig Lennart Ekengren för Biohuset, i korsningen Nygatan/Kärnbogatan.
– Jag har mina aningar. Det vore förskräckligt om kommunen bestämde sig för att sälja eller själv göra bostäder av Biohuset. Det är ett otroligt läckert hus, med en helt unik salong som vi bara måste värna, säger Lennart Ekengren.
I september 2020 gav kulturpolitikerna sina tjänstemän i uppdrag att utreda möjligheten att slå samman fritidsgårdens, bibliotekets och den kommunala mötesplatsens verksamheter i gemensamma lokaler. Då, liksom nu, hade mötesplatsen sin hemvist i Biohuset. Därefter har dock SFAB lagt ner 12 miljoner kronor på tillgänglighetsanpassning och renovering. Bland annat har en hiss installerats, ventilationen har uppgraderats, fönster fixats och ytskikt fräschats upp.
Trots den nyligen genomförda renoveringen av Biohuset finns mötesplatsen med, när kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) räknar upp verksamheter som skulle kunna vara intressanta för kommunen att ha i en uppbyggd kungsladugård. Han betonar dock att inga beslut är fattade.
På frågan om kommunen är intresserad av att hyra lokaler i en uppbyggd kungsladugård svarar kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M): "Det är intressant. Vi följer och kommer ta till oss av den utredning Fastighetsverket har gjort."
– Vi har ett antal fastigheter som i dag har brister. Framför allt fritidsgården Wik, som inte är tillgänglig för alla barn och invånare. Även biblioteket. Ska man göra en plats för hela Mariefred och tillkommande Mariefred – med tillväxten ut mot Gripsholmsbackar, Marielundsviken och Läggesta – så är ju även en gemensam mötesplats intressant. Då har kanske även Biohuset, trots hissen, mer att önska, säger Jacob Högfeldt.
Varför har Biohuset mer att önska?
– Hela Mariefredsområdet växer ju och kommer att växa framåt och utifrån det perspektivet så behöver man alltid titta på hur utvecklingen av vår kommun ska se ut. Men i dag finns inga beslut.
Vad händer med byggnaderna Wik, rådhuset och Biohuset om kommunen skulle flytta verksamheterna till en återuppbyggd kungsladugård?
– Det är något som en utredning från vår sida måste ge svar på. Men min grundhållning är att strategiska fastigheter ska fortsatt vara i kommunal ägo.
Vilka av dessa fastigheter är strategiska?
– Det får en utredning påvisa.
Finns det andra verksamheter som skulle kunna inrymmas i dessa lokaler?
– Även det måste en utredning påvisa men vi vet att det finns behov av kompletterande lokaler i närheten av Mariefreds skola.
Om kommunen ska hyra av Statens fastighetsverk, hur ser du på att kommunen binder upp sig att hyra externa lokaler?
– Allt sådant måste en utredning svara på. Jag kan bara konstatera att Fastighetsverket är en statlig och därmed trygg aktör. Men vi är ju inte där än.
Har kommunen råd att göra en kultursatsning både i Mariefred och Strängnäs med tanke på att det pågår utredning om ett nytt kulturcentrum i Strängnäs?
– Alla de avvägningarna måste det fattas beslut om i rätt insats. Vi ska göra kloka satsningar som bidrar till en ständigt stärkt attraktivitet för hela kommunen.
Enligt Jacob Högfeldt har kommunen ännu inte tecknat upp sig för något avtal eller någon avsiktsförklaring med Statens fastighetsverk.
Tidningen har också pratat med kulturnämndens ordförande Jennie Larsson Tjernström (S).
– Vi i kulturnämnden har fått en dragning och det var spännande, säger hon men hänvisar vidare frågor till Jacob Högfeldt.