Till tidningens första besök på Alba har restaurangen just fått in nya utemöbler med en fransk touch.
Det går inte att förneka att Albas läge inte stryker besökaren medhårs.
När restaurangens uteservering har Circle K:s parkering som närmsta granne hade en mindre ambitiös krögare suckat djupt, och installerat ett så högt plank som möjligt.
På Alba har man istället valt att klä in uteserveringen i så mycket grönska som får plats mellan bord och stolar. En del av krukorna ser dock ut att fortfarande innehålla fjolårets växter.
Oavsett vad så är det mysigt, och när kvällssolen ligger på glömmer man nästan bort dieseldoften bredvid – åtminstone tills någon sommarpigg motorcyklist får för sig att testa den nyinstallerade ljuddämparen.
Kommer man en tidig försommarkväll kan man välja rätt fritt om man vill sitta i gassande sol eller småskugga. Platsen vi bestämde oss för råkade ligga rakt under en högtalare. Trots detta var det inga problem för vårt sällskap att fortsätta konversera i normal samtalston i symbios med tonerna från Mats Paulsons "Vind vid vindens ängar", Ulf Lundells "Öppna landskap", och andra sommarklassiker à la Lugna favoriter.
Vi börjar kvällen med två drinkar: Candy shop och en Rhubarb pink gin och tonic.
Gin och tonicen kommer in i delar på en liten skärbräda, ifall man exempelvis gärna skippar limen i drinken. Vi häller ner alltihop i glaset, rör om och kan konstatera att det är en god och fruktig, men ganska vanlig, GT.
Candy shop lever upp till namnet. Man undrar nästan om det är det kvarblivna lagret från Godisgubbens konkurs som lyckats få plats i ett glas. Hur som helst är den god, men kanske inte valet för den som ofta får uppläxningar under sina tandläkarbesök: drinken riskerar att lämna spår på emaljen i år framöver.
Båda drinkarna får dessutom bonuspoäng för att de kommer med plastsugrör. Det lär kanske inte räddar några sköldpaddor, men de är mycket bättre än pappersalternativen som löses upp i vätskan efter bara några minuter.
Till vänster: Rhubarb pink gin och tonic med citron, lime, hallon och rabarbertonic, 149:-
Till höger: Candy shop, 145:-
Servitrisen som ansvarar för oss och övriga utomhussällskap har överlag bra koll och svar på våra frågor.
När förrätterna kommer kan vi snabbt konstatera att västerbottenostpajen är en av de absolut vackraste vi någonsin sett, och smaken matchar definitivt utseendet. Den har en tunn krispig yta och ett obeskrivligt fluffigt innanmäte. Inga tjocka, trista pajkanter lämnas kvar på tallriken.
Skagentoasten kommer med ett generöst berg av både räkor och Kalix löjrom. En kvalitetsröra, med kanske en gnutta för segt bröd.
Västerbottenostpaj på smördeg, crème fraiche, hackad rödlök och gräslök, 145:-
Skagen på rostat surdeg med löjrom från Kalix, 245:-
Över till varmrätterna.
Laxsalladen är fräsch och långt ifrån bara en tråkig gammal sallad. Honungsvinägretten gör mycket för helheten och laxen håller även den hög nivå. En i sällskapet beskriver rätten som kvällens favorit.
Ljummen sallad med varmrökt lax, sparris haricotsverts, potatis, honungsvinägrett och saffransaioli, 215:-
Torskryggen är så klassisk som det bara går. Men om man håller sig till kvalitetsingredienser, varför då försöka krångla till det?
Inte heller i älgskavsgrytan hittar vi något att klaga på. En i sällskapet tycker dock att det är på gränsen till för mycket timjan i såsen medan en annan hyllar just mängden timjan.
Torskrygg med skirat smör, räkor, riven pepparrot, sparris och rundstekt potatis, 285:-
Älgskavsgryta på grädde och timjan, rundstekt potatis, inlagd gurka och lingon, 245:-
Varmrätterna är inte på något sätt revolutionerande, men de är goda, generösa och mättande. Trots det sistnämnda gör vi ändå vårt bästa för att mäkta med två efterrätter.
Brownien med den lite salta kolasåsen vinner helt klart efterrättskriget. Den är seg och fin, kanske på gränsen till hård, men med en precis lagom kraftig chokladsmak. Blåbärsglassen är något sötare än väntat, så till den grad att den stundom smakar mer socker från kompotten än blåbär.
Seg brownie med glass, grädde och kolasås, 98:-
Blåbärsglass med kompott från norrländska skogar, 89:-
På Krogpatrullens andra besök har vi uteslutande ett mål i sikte, något vi inte hade plats för första gången: de beryktade pizzorna.
Det visar sig ganska omgående att det är här vi borde lagt krutet under det första besöket.
Vi beställer in Sigesmunds betor och kvällens pizza som är en fikonpizza.
Kvällens pizza: Katarinas fikon med fikon, lufttorkad skinka, burrata, crème fraiche, parmesan och fikonmarmelad, 235:-
Sigesmunds betor – pizza med crème fraiche, honung, chèvre, mozzarella, rostade rödbetor och rostade pinjenötter, 210:-
Är de värda prislappen på över 200 kronor per pizza? Ja, det tycker vi. Det finns säkert en och annan som skulle protestera och bestämt vägra mer än det halva för en pizza, men de som serveras på Alba är både roligare, livligare och har godare deg. Kort sagt helt oförskämt mycket bättre än den trötta margherita du kan få för en hundralapp från pizzerian på hörnet.
Vårt andra besök dras ner lite av att vi får svårt att fånga vår servitör, men utöver det har vi minst lika trevligt som det första.
Blir det ett tredje besök? Självklart – vi har ju över ett dussin pizzor kvar att testa.