– Ingen minns en fegis, eller hur?
Det går inte att ta miste på optimismen i orden. Det är september 2021, coronapandemin rasar och mediebranschen går på knäna.
De flesta skulle nog akta sig för att starta en tidning. Men det är precis vad Marie Freij och maken Boggi Svensson Freij gjort. Mariefredsposten ska bli en ny "superlokal" veckotidning i Mariefred.
Ett och ett halvt år tidigare hade paret fört bolaget bakom Mariefreds tidning, även kallad Måsen, i konkurs med obetalda skulder på 3,2 miljoner kronor. Tidningen räddades med nöd och näppe av grundaren Anna Löfving som köpte tillbaka den från konkursboet för att driva vidare Måsen i ett nytt bolag.
Efter konkursen arbetade makarna kvar en tid på Måsen. Men de valde sedan alltså att lämna för att starta Mariefredsposten – i direkt konkurrens med den tidigare arbetsgivaren.
I ryggen hade de en styrelse bestående av fyra andra Mariefredsbor med den tidigare journalisten Björn Sundfeldt som ordförande.
– Vi tyckte att det skulle vara kul med en riktigt lokal tidning och kände att vi ville stötta dem med tips och råd. De trodde och hoppades att de skulle kunna knäcka Måsen, naturligtvis. De insåg, helt korrekt, att det inte finns utrymme för två lokaltidningar i Mariefred, säger Björn Sundfeldt.
Vi spolar fram tiden. Det är mars 2023 och Skatteverket har just dragit in Mariefredspostens F-skattesedel eftersom bolaget har skatteskulder på 268 042 kronor. Kronofogden har försökt att utmäta företagets tillgångar, men inte hittat något av värde.
Den indragna F-skattsedeln innebär i praktiken att Mariefredsposten inte kan skicka ut fakturor till prenumeranter och annonsörer längre.
– Alla kunder är informerade och tycker det är tråkigt. Fast vi ser över strukturen nu och pausar all fakturering, berättar Marie Freij i Strengnäs tidning.
Här, om inte tidigare, hade sagan om Mariefredsposten kunnat sluta. Reglerna kring när ett bolag ska avvecklas är snåriga. Men lite förenklat säger aktiebolagslagen att ett företag ska försättas i konkurs om det är på obestånd, vilket det är om skulderna i företaget är större än dess tillgångar och bristen inte bara är tillfällig.
I Mariefredspostens fall är aktiekapitalet 25 000 kronor och skulderna bara ökar. I skrivande stund ligger de på drygt en halv miljon kronor, varav 375 000 är skatteskulder.
Det är tingsrätten som slutligen avgör om ett företag ska försättas i konkurs, men för att det ska ske måste företrädaren eller någon fordringsägare ansöka om det.
I Mariefredspostens fall har det inte skett – än. Och Marie Freij och Boggi Svensson Freij har verkligen inte gett upp.
I juni skickar de ut ett brev till prenumeranterna där de ber om bidrag för att hålla bolaget flytande. Men det räcker inte heller. Trots att de uppger att de fått in pengar ökar skulderna.
I en ledare i tidningen från den 4 juli berättar paret att de insett att det är kört.
"Tyvärr ser det ut som att det inte kommer att räcka till för att rädda upp den nuvarande situationen, så de pengar som nu kommer in riskerar att sjunka med skeppet, så att säga", skriver de.
Men sagan tar inte slut där heller.
För samtidigt förklarar makarna Freij att de har en "plan b" för tidningen som de nu börjat sätta i verket. Det visar sig att paret nu vill starta ett nytt bolag, med en ny F-skattsedel, och låta det skuldsatta bolaget gå under.
Nyheten väcker många frågor. Kan man verkligen bara börja om, starta ett nytt bolag med ny F-skattsedel och låta det andra gå omkull med en halv miljon i skulder?
Enligt Emma Molin Michelsson, enhetschef på Skatteverkets borgenärssektion, är det inte säkert att de skulle få en ny F-skattsedel i ett nytt bolag.
– Om det är så att bolagets styrelseledamöter har stora skatteskulder sedan tidigare så är det en omständighet som gör att Skatteverket kan neka F-skattsedel. Det kan även vara i tidigare bolag, säger hon.
I ledartexten är Marie Freij och Boggi Svensson Freij öppna med att de begått misstag. Men de menar samtidigt att tidningens prekära situation i mångt och mycket beror på yttre faktorer.
"Vi har naturligtvis försökt lära av våra misstag inför vad som komma skall. Med det sagt så kan vi ärligt säga att bolagets problem varit mer eller mindre ofrånkomliga i förhållande till det ekonomiska läget i allmänhet och vinterns smärtsamma elpriser i synnerhet".
En som fått känna på konsekvenserna av Mariefredspostens "ofrånkomliga" ekonomiska problem är Jesper Bergvall, vd och grundare på tryck- och designbyrån Grafoma i Strängnäs. Kring valrörelsen i fjol beställde Mariefredsposten en stor mängd trycksaker av Grafoma. Varor som bara är betalda till en liten del.
– De har en skuld till oss på cirka 100 000 kronor vilket är jättemycket pengar för ett litet företag. Jag hade planer på att köpa in nya datorer, men det vågar jag inte göra nu, säger Jesper Bergvall.
Han fortsätter:
– Så här i efterhand borde jag ha kollat upp dem innan jag gjorde jobb åt dem, men jag vill ju tro gott om andra och att de inte försöker lura mig. Vilket det känns som att de gjort.
När han får höra om Mariefredspostens "plan b" blir han märkbart irriterad.
– Det är beklagligt om det innebär att vi inte kommer att få in pengarna de är skyldiga oss. Det skulle drabba oss hårt. Men jag håller hoppet levande då jag fortfarande vill tro gott om folk.
Konkursen i Måsens ägarbolag Mariefredsmedia, där Marie Freij var styrelseledamot och företrädare, blev färdig först november 2022 på grund av alla oklarheter i bokföringen. Konkursförvaltarens utredning mynnade till slut ut i en åtalsanmälan om misstänkt bokföringsbrott till Ekobrottsmyndigheten.
Chefsåklagare Henrik Campner på Ekobrottsmyndigheten kan på grund av sekretess inte kommentera innehållet i anmälan eller om någon person misstänks för brott. Men han bekräftar att förundersökningen fortfarande pågår.
– Det jag i nuläget kan bekräfta är att det pågår en utredning rörande Mariefredsmedia AB, skriver han i ett mejl.
Hela styrelsen lämnade Mariefredsposten samtidigt som konkursen i Mariefredsmedia avslutades. Men enligt Björn Sundefeldt hade det inte något med resultatet av konkursen eller åtalsanmälan att göra.
– Vi uppfattade det som att vi inte behövdes. Det verkar som att det gick skapligt och ekonomin fungerade vad vi förstod, säger han.
Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs tidning har sökt Boggi Svensson Freij och Marie Freij under arbetet med den här artikeln och fått utförliga svar via mejl, se artikeln här intill.