70,3 procent av eleverna på Strängnäs samtliga grundskolor gick förra året ut nian med godkända betyg i alla ämnen. Friskolorna står för 90,1 procent – de kommunala för 54,8 procent.
Nedbruten per skola visar Skolverkets statistik för årskurs 9 att friskolorna genomgående presenterar bättre resultat än kommunens skolor.
Exempelvis gick 97,9 procent av niorna ut från Gripsholmsskolan med godkända betyg förra året. Det är den högsta siffran i jämförelsen. På kommunala Mariefreds skola, 800 meter bort fågelvägen, var motsvarande siffra 60,4 procent. Det är den näst lägsta.
Siffrorna är inga nyheter för Tony Lööw, utbildningschef vid Strängnäs kommun.
– Skolan är inte så likvärdig som jag skulle önska. Jag ser ju de här skillnaderna, säger han.
Tony Lööw konstaterar att huvudmännen har olika förutsättningar för sina verksamheter, något som de måste hantera. Olikheter förekommer också när enbart de kommunala skolorna jämförs med varandra, även på klassnivå inom skolorna och mellan könen.
Enligt skollagen ska alla barn och elever ges likvärdiga förutsättningar att nå läroplansmålen. Skolorna får exempelvis en kompenserande ersättning utifrån sin elevsammansättning. Bakgrundsfaktorer som anses påverka resultaten – andelen pojkar, nyinvandrade och barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå – ger en viss så kallad Salsa-peng från barn- och utbildningsnämndens övergripande budget.
Men trots Salsa-beloppet uppnås inte likvärdiga resultat, det slås fast i barn- och utbildningsnämndens årsrapport för 2021. Modellen för hur pengarna fördelas mellan skolorna håller på att utvecklas, enligt rapporten.
– Vi skulle behöva jobba mer dynamiskt med det, säger Tony Lööw.
Likvärdigheten är en stor fråga utan enkla svar, anser Tony Lööw. Makro- och mikroperspektiv blandas, allt från statlig styrning till den enskilda lärarens insatser i klassrummet spelar roll.
– Jag skulle önska att vi hade fler behöriga lärare på våra skolor, att vi jobbade mer proaktivt med det. Och jag vill att vi ska få till en bättre matchning mellan behov och kompetens, så att resurserna används där de behövs mest. Då tror jag vi skulle få en bättre likvärdighet, och det skulle spela mindre roll vilken skola du går på eller vilket klassrum du är i, säger han.