Vid brand i byggnad i Mariefredsområdet är alltid Mariefredsstyrkans tre deltidsbrandmän först på plats. Men även om människor befinner sig i en brinnande byggnad får brandmännen inte gå in för att hjälpa de drabbade.
– Det är bedrövligt. I Mariefred har vi träbebyggelse som är skör när det börjar brinna. Det behövs en snabb insats för att kunna stoppa en brand i ett hus mitt i stan. Har du taskigt väder och frisk vind brinner staden ner, säger Krister Lumme.
Han var själv med i jourstyrkan i 25 år, var av 20 år som räddningsledare. Då var styrkan fem man och fick rökdyka. I dag är Lumme kommunfullmäktigeledamot och för gammal för räddningstjänsten.
Jourbrandmännen har sex minuter på sig att ta sig till stationen och sätta sig i brandbilen. Mariefredsstyrkan får rökdyka men bara om den assisteras av Strängnäs eller Åker, vilket kan ta tio minuter.
Krister Lumme tror inte att det hade hjälpt om fem man hade kommit först till vid branden i Gripsholms kungsladugård. Där var förloppet för snabbt och riskerna för höga. Men Lumme menar att det i kan starta en brand där tio minuter är skillnad mellan liv och död.
– Säg att det brinner i ett ålderdomshem då får man inte gå in utan måste vänta. Det är helt galet, så kan man inte ha det.
Det finns 15 deltidsbrandmän i Mariefred. Orsaken till att jourstyrkan i maj 2011 drogs ner från fem till tre man var att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän i Mariefred, enligt Camilla Dahlén, räddningschef vid räddningstjänsten i Strängnäs kommun.
– Många pendlar till arbetet och i dag prioriteras fritiden på ett annat sätt. När man är ledig vill man inte binda upp sig. Vid jour kan man inte vara ensam med små barn eller lämna staden, ta ett glas ett vin eller gå en långpromenad. Det är ett bekymmer i hela Sverige att rekrytera till deltidskåren, säger hon.