Den lokalpolitiska följetongen om Kyrkskolans framtid har efter en månads vila åter hamnat i hetluften.
För några veckor sedan återremitterades förslaget att flytta Kyrkskolans elever till Bruksskolan, delvis med anledning av Mellösa bygderåds presenterade förslag om en mer kostnadseffektiv ombyggnation av de befintliga lokalerna.
Sedan dess har förvaltningen kompletterat ärendet genom att bland annat kostnadsberäkna bygderådets alternativa förslag, utan att för den sakens skull ändra ståndpunkt. Förvaltningen står fast vid sin ursprungliga linje och till måndagens sammanträde i kommunstyrelsen föreslås återigen ett beslut som innebär att Mellösa står utan skola från och med höstterminen 2022.
– Vi i bygderådet finner det fortfarande högst anmärkningsvärt att man vill lägga ner en populär skola med hög lärartäthet och goda studieresultat, säger bygderådets Åsa Lockner.
Den senaste månaden har förvaltningen och FKAB haft på sitt bord att räkna på bygderådets nya förslag. Till Åsa Lockners förvåning framgår i återremitteringen att deras förslag beräknas kosta 63 miljoner kronor. Hela en och en halv miljon kronor mer än ett liknande ombyggnadsalternativ som förvaltningen redan valt bort, trots att de planerade ingreppen enligt bygderådet var påtagligt nedbantade i deras alternativ.
– Till skillnad från vårat alternativ skulle man i FKAB:s originalförslag bygga fyra nya klassrum, sätta in en extra hiss och gör andra ingrepp som vi valt att plocka bort, och ändå blir kostnaden för vårt förslag högre, det är ju något överraskande.
Framåt ser däremot inte Åsa Lockner någon annan väg än att låta politiken ha sin gång.
– Vi räknar med att politikerna gör sitt jobb. Steg ett i det blir väl att ta del av beräkningarna som lett fram till dessa enorma slutsiffror.
Såväl bygderådet som vissa politiker har den senaste månaden efterlyst uträkningarna bakom totalbeloppen. Även i återremissen efterfrågas att kostnaden för varje specialsal specificeras i underlaget. Siffror som i återremissvaret skiner med sin frånvaro.
– Alla vill vi väl veta vad vi får för våra skattepengar. Varför har till exempel ombyggnadsförslaget av Celsingbyggnaden en väldigt mycket lägre kvadratmeterkostnad, trots att motsvarande insatser med ny ventilation, hiss och ytskiktsrenovering behövs även där? Utan att få se beräkningarna blir det omöjligt att fatta ansvarsfulla beslut.