"Det handlar om detaljer", menar Tomas Larsson. Ångpannan eldas med ved och maskinen är från sekelskiftet.
Det hela började med Tomas Larssons funderingar på vad han skulle göra när han pensionerat sig från arbetet som lokförare åt SJ. En dag kom han hem med en flagga på den tilltänkta båtens namn, kort där efter hittade han också båtskrovet som kom att bli ångslupen Margareta.
– Det är elegant nöjesbåt, säger han.
Ångpannan på båten är av samma modell som den i Madicken-filmerna. Varje detalj på båten har han, frun Margareta Ellnebo och sonen Olof Ellnebo Larsson, letat rätt på. De ingående detaljerna, manometern, pumpen och beslagen är noga utvalda för att passa in i modellen från sekelskiftet.
– Båtskrovet är en glasfiberkopia av ett engelsk slupskrov. Jag köpte den i början 2000-talet och har låtit bygga om överdelen. Köpt en ny panna och letat upp en gammal maskin från 1910, fortsätter Tomas Larsson.
Det har tagit 20 år för familjen att hitta alla delar, men pandemiåret och isoleringen i huset i Mellösa har satt fart på restaurationen av båten. Hjälpande händer från Mellösabor, som visat sig besitta stort kunnande, har slutit upp i arbetet med båten. En har bidragit med logistiken, en annan med smidesarbetet, en tredje med rördragning och en fjärde med träarbetet.
– Den här har legat vid vår fastighet, men i januari träffade vi Åsa Lockner och David Taylor som erbjöd sig att vi kunde ta båten till deras lokaler på Mellösaverkan. Då kom det i gång tack vare några kunniga Mellösabor, fortsätter Tomas Larsson.
När ångslupen blev redo för premiären på Mellösasjön, lät sig publiken inte vänta.
– Folk tycker att det är kul, det blir en samling när vi är ute och åker, säger Margareta Ellnebo.
Olof Ellnebo Larsson, Tomas Larsson och Margareta Ellnebo tillsammans med ångslupen som just har varit ute på sin jungfrufärd, 20 år efter att Tomas hittade båtskrovet.
Arbetet med alla detaljer på båten, men också att framföra den handlar om känsla. Det ska vara rätt vinkel på rören som leder ångan, det ska också vara rätt tryck. Det är det som är tjusningen, menar Tomas Larsson.
– Ånga har sin speciella tjusning. Man brukar säga att ångmaskin är den mest levande maskinen, om man jämför med en bensinmotor. Den tuffar, det är värme och det pyser. Det är som ett väsen, säger han
Margareta tillägger:
– En själv är en del i processen med hur man justerar, det är som en dans med att få en ångmaskin att fungera. I en explosionsmotor är det en explosion, men det är det inte här. Det är ånga som pyser in, så allt är tyst.