"Vi har räknat neutralt på det här, vi lägger inga värderingar i det", säger Claes-Göran Åsbrink, vd på FKAB.
Efter förvaltningens förslag om att lägga ner Kyrkskolan stod det för en månad sedan klart att politikerna inte var nöjda med den utredning som hade tagit fram och ett omtag beställdes. Det efter bland annat bygdrådets inspel om ett förslag för hur man kan komma billigare undan med renoveringen än det 61,5 miljoner kronors-bygge som har presenterats.
Nu är omtaget gjort och förvaltningen står fast. I sitt svar skriver kommunchef Håkan Bergsten och FKAB:s vd Clas-Göran Åsbrink att man inte ser att det kompletterande underlaget från bygderådet föranleder något förändrat ställningstagande från kommunledningsförvaltningen.
Förvaltningens kompletterande utredning landar i att bygderådets förslag till syvende och sist har en prislapp på omkring 63 miljoner kronor, alltså ungefär samma som förvaltningens uträkning för motsvarande förslag.
– De hade ritat på ett förslag som egentligen inte skiljer så mycket från vårt förslag, även om det är lite val av andra rum och så, säger kommunchef Håkan Bergsten.
Claes-Göran Åsbrink förklarar att samma konsult har räknat på samtliga alternativ med samma metod och understryker att man inte lägger någon värdering i frågan.
Ändå riktas viss kritik gällande just transparens, från både politiker och bygderådet.
– Vi kan naturligtvis visa siffrorna, hur många kvadrat och pris per kvadrat och så. Men det är väldigt mycket siffror att granska i så fall och det behöver man nog ta hjälp av en fackman för att göra, säger Åsbrink.
Om politikerna efterfrågar siffrorna så ser han inget problem i att lämna ut dem.
Håkan Bergsten är dock trygg med att man har redovisat, och undersökt, siffrorna på en lämplig nivå. Han tror inte att fler detaljer gör någon nytta i att bringa klarhet hos politikerna.
– Det är totalsumman och hyrespåverkan för kostnaden som är avgörande i det här fallet. Så det blir inte bättre av att vi spjälar upp det i fler detaljer, säger han.
Kyrkskolan
Han säger att beslutet egentligen är ganska enkelt:
– Vill man eller vill man inte ha en skola i Mellösa? Och hur ska man hantera skolverksamheten i kommunen? Egentligen hade beslutet kunnat tas på mer grova uträkningar.
Men hur ser du på om politikerna ändå ber om mer information?
– Frågan är om man verkligen behöver mer information för att fatta beslutet, eller har man en vånda att fatta beslutet?
Han tycker att politikerna ska kolla på den hyrespåverkande konsekvensen, inte investeringen.
– Vad är det som hyrespåverkar mest och minst och vad har vi råd med i Flens kommun, det är det man behöver ta ställning till?
"Vi har lärt oss något av det här och kommer inte ta så här kort tid på oss för en återremiss. Det var extremt tight och vi tolkade återremissen på lite olika vis", säger Håkan Bergsten.
Bergsten påpekar att Kyrkskolan är den grundskola som i dag, i relation till omsättning, blöder mest i kommunen. När det gäller siffrorna för september uppges skolan avvika med minus 15 procent i relation till sin omsättning. Nästa enhet på tur avviker med omkring minus 9 procent.
Enligt honom är detta en demokratisk fråga, inte en om en enskild skola.
– Hur ska utvecklingen av skolverksamheten se ut i kommunen och hur ska vi säkerställa att resurserna jobbar på rätt ställen och inte hamnar i lokalkostnader och annat?
Han är rädd att politikerna kan påverkas av att valet närmar sig.
– Jag tycker fortfarande att man som politiker måste lyfta sig till att betrakta skolverksamheten på ett helhetsperspektiv i Flens kommun.