Hoten om nedläggning har varit flera för Kyrkskolan de senaste decennierna. Så sent som för sex år sedan låg ett sådant förslag på politikernas bord. Skolan överlevde dock trots att lokalerna dömdes ut.
I april 2018 ställde sig barn-, utbildnings- och kulturnämnden bakom ett förslag från förvaltningen om att bygga en helt ny skola i anslutning till befintliga Tomtebo förskola. Det fick boende i Mellösa i allmänhet och ortens bygderåd i synnerhet att reagera. Åsikterna ledde till möten och kommunens politiker valde att avvakta.
– När det slutgiltiga beslutet skulle tas i fullmäktige stannade ärendet. Sedan har det legat obearbetat hos kommunledningsförvaltningen i några år, säger Roger Tiefensee (C), som var ordförande för buk-nämnden för tre år sedan.
Sedan dess har det varit relativt tyst kring Kyrkskolan. Fram till i höstas då utredningen återupptogs. Utredningen består av en rad olika alternativ rörande Kyrkskolans framtid. De flesta känns igen sedan tidigare. Att bygga en ny skola samt sporthall i anslutning till Tomtebo förskola är fortfarande ett förslag, antingen i f–3- eller f–6-tappning. Ett tredje förslag är fortsatt att renovera Kyrkskolan. Nytt är förslaget om nedläggning.
I Mellösa har Kyrkskolans framtid diskuterats flitigt på sociala medier den senaste tiden. Precis som Roger Tiefensee anger var bygderådet skeptiska till bygget av en ny skola för tre år sedan. En skepsis som på många sätt består. Bland annat ifrågasätts hur trafikfrågan är tänkt att lösas vid en ny skola, hur man ska se till att skolgården blir tillräckligt stor och inte minst finns det frågetecken kring omfånget på satsningen rent ekonomiskt.
Åsa Lockner är ledamot i bygderådet och hon tycker att den nya utredningen väcker många frågor.
– Man måste tänka efter före, vad gör mest nytta?, frågar hon sig.
Lockner menar att det finns en stor frustration hos Mellösaborna över att man inte får till någon bra dialog med kommunen. Hon är tydlig med att man från bygderådets sida är öppen för alla förslag som innebär att det förblir en skola på orten. Men förslaget på en ny f–3-skola ställer hon sig trots allt frågande till.
– Spontant känns det som att det förminskar värdet på skolan och att resurserna därmed också gradvis kommer att minska sett över tid. Jag ser också en uppenbar risk att många föräldrar väljer att sätta sina barn på en annan skola från start så att barnen ska slippa byta skola flera gånger, säger Lockner.
Att kommunen inte velat diskutera infrastrukturfrågan kring den nya skolan lyfter hon som en ömmande punkt. Hon menar att det finns en stor dold kostnad där. Oavsett den kostnaden anser hon att en så stor ekonomisk investering är orimlig för en f–3-skola som hon menar skulle kunna inrymmas i Kyrkskolans lokaler.
– Jag vill inte spekulera i vad politikerna har för agenda när det gäller skolan men jag förstår inte varför man är intresserade av ett sådant alternativ.
Hon säger att det kostar nära på lika mycket att bygga en lågstadieskola som en grundskola sett till de dyraste delarna såsom kök och infrastruktur.
– Jag tycker inte att det är snyggt att driva frågan på ett sådant sätt att man mer eller mindre omöjliggör för sig själva och därmed kan fatta nya beslut med hänvisning till kostnader senare i processen, säger Lockner.
Bygderådet har nu sammanställt alla synpunkter och allt underlag och delgett politiken.