– Efterfrågan är jättestor. Redan för 20 år sedan trodde jag att marknaden var mättad men icke. Förr i tiden kallades de raggarbilar men idag kan vem som helst köpa och förknippas med en amerikansk veteranbil.
Calle och sonen John, 23, arbetspendlar på ett lite udda sätt. Två-tre gånger per år flyger de till USA för att dammsuga marknaden på nya pärlor att transportera hem till Skandinavien och Stallarholmen.
Just nu står ett 20-tal amerikanska veteranbilar i gamla Runeborgsfabrikens lokaler mitt emot Gula industrihuset. En del sprillans blanka i krompartierna, andra märkta av tidens tand.
Calle köper bara kördugliga bilar och gör oftast inte mycket åt det ytliga skicket innan de byter ägare.
– Många kunder vill ha kvar patinan. Det ska synas att de använts och varit med om mycket, att de har en själ. Ofta vill också köparen själv sätta sin prägel på bilen. Det vi gör är att ordna så de blir kördugliga även i Sverige med besiktning och sånt.
Så länge Calle (Carmelo, egentligen) kan minnas har han gillat bilar, ett arv från pappan som hade en Cheva -51:a när sonen föddes.
Stallarholmsbon har handlat med bilar i nästan 40 år men Rolling ranch har funnits i "bara" 15 år.
Hur kommer du över såna rariteter på fyra hjul?
– Jag har kontakter, säger han lite hemlighetsfullt. Men jag går aldrig på annonser utan det blir hellre bilauktioner och veteranbilsmarknader som vi besöker i USA. Jag vet var vi ska leta.
Cash på plats är vad som gäller, har du inte kontanter missar du bilen.
Målet är att köpa på sig 20 bilar under varje resa. Efter köpen väntar en del jobb förstås. Bilarna ska transporteras till en hamn, skeppas hem, tullas, godkännas och göras i ordning.
– Jag ligger ute med rätt mycket pengar under lång tid, det är nackdelen med det här jobbet.
Enligt Calle hittar alla bilar sin köpare och längre tid än två månader från ankomst till försäljning brukar det inte ta.
Som mest har Rolling ranch importerat 104 bilar från USA på ett år (utspridda på alla delstater) men det senaste året landade mängden på 70-80.
– Det finns inte så många gamla bilar kvar, de försvinner ju med tiden och det byggs inga nya.
Rolling ranchs bilar säljs främst i Sverige och Norden, men några går också på export till övriga Europa.
När kunden väl har bestämt sig för en bil ska de kunna åka från Stallarholmen med ett besiktat och körklart fordon, påpekar Calle. Eller få hjälp med frakten av John som är transportör i firman.
En del köper veteranbil för att ställa i garaget (investering) men de flesta vill använda den som ett familjeåk sommartid.
– Fördelen är att de är väldigt billiga att äga.
Inte billiga vad gäller bensindriften direkt, men vägtrafikskatt behöver man inte lägga ut och en veteranbilsförsäkring räcker gott.
Vilka märken är mest populära?
– Chevrolet Impala- och Bonnevillebilar är poppis, de är mest lättsålda.
Mustanger från 1960-talet och första generationens Camaro och Firebird står också högt upp på listan.
Vad kör du själv?
– En Buick från 50-talet. Det är de bästa bilarna tycker jag. Bäst komfort.
– Den här typen av klassiska bilar bara går och går, de tar aldrig slut. Jag har också en Lincoln från 1937, går hur bra som helst, aldrig renoverad. Det var kvalitet på den tiden, nuförtiden byggs bilarna för att de ska ta slut efter tio år.