StämningshöjareKrunegård

Det är inte tal om annat än att Eskilstuna kan sin Krunegård - och att Markus vet att här i stan har han publiken i sin hand. (BILDSPEL)

Musik2015-08-07 19:29
Mattias Gunnarsson
<p>Bara en sån sak som att han inledningsvis säger några ord om sin egen bakgrund, hälften finne, hälften svenne och uppväxt i industristaden Norrköping. <br />- Vi är inte hälften av två. Vi är dubbelt så bra, så grattis alla halvfinnar, halvgreker och halvturkar.<br />Han och publiken gillar varandra helt enkelt och det hinner inte gå många låtar förrän det sjungs nästan lika mycket nedanför som på scenen. De krunegårdska textslingorna har etsat sig fast och det hoppas och studsas förtjust i gruset nedanför Strömsholmens stora scen.<br />"Hela livet var ett disco", "Jag är en vampyr" och "L.A. L.A." rullar i kör över ån och ut över stan innan klockan ens slagit Rapport.<br />För trots att Markus Krunegård fått en av helgens otacksammaste tidsslottar - fullt dagsljus och inte läggdags på länge- arbetar han som kvällens första akt snabbt upp en riktigt duktig rockfestivalstämning.<br />Inte så konstigt kanske, uppbackad som han är av svensk musikerelit i form av Henrik "Kisa" Nilsson, tack för dragspelstonerna, Lars Skoglund, Jari Haapalainen och Markus Jägerstedt. Den sistnämnde är för övrigt medproducent till Robyns senaste skiva och rolig att titta på inte bara för sitt inlevelsefulla klaviaturhanterande mitt på scenen utan också för sin lejonmansliknande ögonbrynsfrisyr. <br />Sista låten ska bli "Korallreven & Vintergatan" från "Mänsklig värme", men publiken tar tacksamt emot lite till. Och när strålkastarna till slut släcks ner hoppar Markus Krunegård ner från scenen och klättrar inför förbryllade säkerhetsvakter upp en bit på kravallstaketet och skakar hand med hela långa raden fans innan han försvinner ut för gott. Snyggt jobbat!</p>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Eskilstuna