Konserten är en del av den turnerande klubben From the soul som bandet Top Dogs från Stockholm ligger bakom. Den första kvällen anordnades redan i september och Tad Robinson är den andra av totalt tre nordamerikanska artister som Top Dogs har bjudit till Sverige.
— Jag har spelat i Europa sedan 94-95 och har sett hur blues och soul har blivit populärare här med tiden. Skandinavien utmärker sig genom duktiga musiker som norska "Kid" Andersen och Sven Zetterberg från Sverige. Här finns ett genuint intresse för amerikansk roots-musik och ni spelar det riktigt bra, säger Tad som bor i Indianapolis.
Han, frun Amy och Två av medlemmarna i Top Dogs sitter lutade över en sen lunchpizza när vi träffas en eftermiddag på Josef's House of Blues i Eskilstuna. Hammondorganisten Erik Pettersson börjar berätta om bakgrunden till klubben From the soul.
— Det fattas något på den svenska blues- och soulscenen. Många band spelar blues och sjunger om hur mycket de saknar sin kvinna... säger Erik som blir avbruten av sin kollega, basisten Patrik Norrman.
— En stor del av den svenska scenen består av musiker som träffas och jammar. Och jag är helt med på att folk bara träffas och har kul, men det sker på bekostnad av den traditionella - och även professionella - bluesen och soulen, tycker Patrik.
Han fortsätter med att säga att den svenska bluesscenen generellt sett har stelnat i en form.
— Det ska låta som det gjorde på 50- och 60-talen, när Muddy Waters slog igenom, säger Patrik.
Tad känner igen fenomenet.
— Och så rynkar man på näsan åt alla band som inte låter som musiken gjorde under just det korta spannet. I dag är det viktiga inte längre längre musiken, utan att man ska se rätt ut och ha rätt prylar, säger Tad.
Han, Patrik och Erik berättar om hur bluesen allt mer har blivit gitarristernas värld. Från början var det sångarna som stod i fokus, och bluesen handlade om att göra bra låtar, inte att spela skrytiga gitarrsolon.
— Det här med att gitarristerna började få mer fokus på sig kommer egentligen från att sångarna och gitarrspelarna hade som en call-and-response-lek på scenen. Men med tiden blev gitarristen viktigare än sångaren, säger Patrik,
— Blues är ju en vokal tradition och det handlar om att berätta en historia, fyller Tad i.
Själv beskriver han sig som att ha sina rötter i bluesen men att han sedan har utvecklats åt soul-hållet.
— Att spela blues handlar inte om att upprätta ett retro-museum, utan om att musiken ska fortsätta utvecklas med tiderna, konstaterar Tad.