"Snuskpellar är vi allihopa", så löd rubriken i Eskilstuna-Kuriren den 11 april 1969. Reportaget handlar om hur mycket skräp som kommer fram när snön har smält bort. Reporten Ingvar Karlsson undrar hur det kan komma sig att folk städar så noga i sina hem och ute i trädgården men verkar strunta i allt när man lämnar hemmet. Han skriver: "Så som det nu blottas verkar det dock som om de mest infostrade begrepp släpper så fort man kommer utanför tomtgränsen. Ut med skräpet och skrotet bara – huvudsaken inge ser oss."
En bild visar vattenvakt Arthur Svensson som med en lång kratta rensar gallren vid Gevärsfaktoriets kraftstation. Varannan timma måste han kratta bort skräpet som flyter nedströms. Varenda fredag går ett helt lass till sopstationen. Det brukar innehålla allt från avbarrade julgranar och burkar till flaskor och annat skräp. Han har till och med plockat upp ett hundlik.
Nedskräpning på rastplatserna är ett annat stort problem. Där kan man hitta slaktade bilar, överfulla soptunnor och olja på marken eftersom många använder platserna för bilvård.
Kanske är det i första hand långfärdsbilisterna som skräpar ned på rastplatserna, skriver reportern och ställer en fråga till hälsovårdskonsulent Olle Lewin: "Vad vet till exempel stockholmarna om att hålla naturen ren?"
Och svaret blir: "Vi misstänker att det inte är så väl beställt med undervisningen i Stockholmsskolorna i dessa saker och har därför skrivit till skolmyndigheten i huvudstaden och påpekat detta på ett försynt sätt."