Äldsta bostadshuset har en historia av krig, brott och – prästerskap

Nyköpings äldsta bostadshus har en spännande historia. Det transporterades till staden efter ryssbranden 1719, för att fungera som en ny prästbostad. Innan dess fylldes det sannolikt av berättelser om allehanda brott.

12 januari 2019 09:00

Bakom den gula träfasaden döljer sig i dag flera lägenheter och en liten fotvårdsklinik. Dörrarna går i grönt, knutarna är vita och så här i vintertid lyser adventsstjärnor i flera av de vackra fönstren.

Huset är imponerande till sin storlek – i synnerhet för den som känner till att huset är mer än 300 gammalt – men bakom den praktfulla och idylliska fasaden döljer sig också en minst sagt dramatisk historia.

Ur ett Nyköpingsperspektiv tar denna historia sin början år 1719. Det ryska tsarväldet attackerade då Sverige på flera fronter och i Sörmland satte de fientliga trupperna fyr på Trosa, Södertälje och Nyköping.

Branden i Nyköping var förödande och nära nog var enda byggnad eldhärjas. 1719 bestod Nyköping av 407 hushåll. Nästan 90 procent av dessa – eller 353 hushåll – uppgav att de drabbats av branden, när staden senare inventerade förödelsen.

En av många byggnader som skadades är S:t Nicolai kyrka. Själva kyrkan går att reparera, även om arbetet tar många år. Värre är det med prästbostaden – den behöver byggas upp från grunden.

[fakta nr="1"]

Kanske berodde det på pengar, kanske var det viktigt att prästbostaden kom på plats snabbt – hur som helst valde kyrkan att inte bygga en helt ny prästbostad. I stället valde man helt sonika att hämta en befintlig byggnad i Lerbo.

Under 1600-talet hölls det ting i Lerbo. Tinget var dåtidens tingsrätt och där hölls rättegångar om bland annat stölder och våldsbrott. Tinget i Lerbo hölls i en lokal som tidigare hade varit prästgård vid Lerbo kyrka.

På en sockenkarta från 1707 finns tinghuset inritat precis vid kyrkan. Det är det sista spåret av byggnaden. En teori är att kyrkan riktade blickarna mot tingshuset när en ny prästbostad söktes till Nyköping. Vad kunde vara bättre än en gammal prästgård?

Byggnaden – tingshuset eller möjligen något annat hus – monterades i alla fall ned på plats i Lerbo. Sedan kördes huset med häst och vagn till Nyköping, där det sattes upp igen.

Från 1720 fram till slutet av 1800-talet fungerade huset som prästbostad och låg vid brofästet till Stadsbron. När en ny prästbostad byggdes 1888 flyttades huset – en gång till.

I dag ligger det på Brunnsgatan 17 och är Nyköpings äldsta boningshus. Genom åren har huset byggts om och byggts till. Sannolikt har det till exempel minst en våning mer än när det först såg dagens ljus i Lerbo.

[fakta nr="2"]

Tack till: Bildgruppen i Nyköping, Sköldinge - Valla - Lerbo hembygdsförening

Övriga källor: Nyköpings stads historia, band 2 (1973), Särtryck av Flanörens texter i SN (Flanören i Nyköping, 1986)

Visste du att...

...Rysslands anfall mot Sverige 1719 var väntat. Under 1718 fördes fredsamtal mellan länderna men resultaten uteblev.

...Sverige hade en svag flotta och den ryska flottan kunde obehindrat ta sig över Östersjön.

...även till lands var de svenska förberedelserna inför det ryska anfallet dåliga. Försvaret gick ut på att försöka rädda huvudstaden och hindra ryssarna från att tränga långt in i landet. Kuststäder, som Nyköping, lämnades utan egentligt försvar.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Roger Sundberg

Ämnen du kan följa