Den linjära ekonomin med slit-och-släng-modell som vårt samhälle har byggt på är förlegad. Det konstaterar såväl EU som Nordiska ministerrådet, regeringen och länsstyrelsen i Sörmland. Alla talar de om att gå över till cirkulär ekonomi. Strax före jul klubbade länsstyrelsen en ny klimat- och energistrategi där den cirkulära ekonomin beskrivs som en grundsten för hållbar tillväxt.
Den nya ekonomin ska bygga på kretslopp och återvinning. Exempelvis planerar fiskefabriken i Enstaberga att ta tillvara näringen från fiskbassängerna för att odla grönsaker och frukt. Det holländska företaget som är intresserade av Oxelösund för sina tomatodlingar vill ta vara på spillvärme från SSAB. Och genom att reparera skor och kläder kan de användas längre och färre nya produkter behöver tillverkas. På samma sätt ska fler uppmuntras att reparera en trasig diskmaskin eller köksfläkt när det från årsskiftet är möjligt att göra rutavdrag för dessa.
Att gå från fossila bränslen till förnybara är också en del av den cirkulära ekonomin. När gödsel från lantbruken och matavfall från köken blir till biogas är det en del av det nya kretsloppstänket, på samma sätt som när stubbar och kvistar från skogsbruket blir till flis och värme.
För många företag innebär den cirkulära ekonomin nya utmaningar. De måste ställa om och anpassa affärsplaner och företagsidéer för att dessa ska passa med nya ekonomin. Visionen i nya klimat- och energistrategin är att Sörmland år 2045 präglas av en cirkulär ekonomi där restprodukter från en samhällsfunktion används vidare i en annan.