Besvikelsen gäller framför allt frågan om uppsåt. Enligt domstolen hade Anders Eberhardt för avsikt att döda när han avlossade ett skott mot sin väns bakhuvud. Anders Eberhardt själv hävdar att det handlade om ett vådaskott.
– Under förhandlingarna la vi fram både skriftlig och muntlig bevisning som bevisar att det var en olycka, säger Louise Gunvén.
Försvaret anser att domstolen gjort flera felaktiga bedömningar.
En handlar om vilken tilltro som ska sättas till Anders Eberhardts berättelse om dödsskjutningen. Enligt domstolen ska "mycket låg tilltro" sättas till berättelsen. Detta eftersom den presenterades först efter sju polisförhör, när Anders Eberhardt konfronterades med mängder av bevis som talade för hans skuld.
– Varför min huvudman väljer att berätta ska inte påverka bedömningen av berättelsens trovärdighet. Det är enbart berättelsen i sig, och hur den överenstämmer med övrig bevisning, som ska påverka bedömningen.
Domstolen anser också att Anders Eberhardts agerande efter dödsskjutningen talar emot att skottet avlossades av misstag. I stället för att kalla på hjälp bestämde han sig för att stycka kroppen.
– Hur min klient agerar efter händelsen säger ingenting om uppsåtet i det ögonblick skottet avlossades. Man kan inte dra slutsatser om ett eventuellt uppsåt utifrån hur någon agerar i efterhand.
Åklagare Marina Chirakova befinner sig på semester och har inte kunnat nås för en kommentar.