– Vi ser ett ökat intresse för kolonilotter och kolonistugor. Det hör ihop med ett allt större intresse för att odla, säger Ulrika Flodin Furås, trädgårdsjournalist och stadsodlingsdesigner.
Fenomenet härstammar från Tyskland där en man vid namn Daniel Schreber ville få arbetarbarn från staden att komma ut och leka i frisk luften. Trädgårdarna utvecklades och snart ändrades huvudsyftet till odling av grönsaker och frukt. Koloniträdgårdarna har funnits i Sverige i över 100 år, de första trädgårdarna anlades i Malmö och Landskrona år 1895.
– Människor har alltid odlat i staden men i början av förra sekelskiftet när industrialiseringen gjort att fler människor flyttat in till staden så ville man uppmuntra människor att bli sundare, berättar Ulrika Flodin Furås. Arbetslivet såg annorlunda ut i början av 1900-talet. Människor jobbade ofta 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Semesterrätten kom först 1938, och först då gavs alla anställda rätt till 2 veckors semester.
– Genom att anlägga kolonilotter ville man få människor till att odla egna grönsaker, barnen kunde vara ute och leka och så höll man männen borta från värdshuset och spriten, säger Ulrika Flodin Furås och fortsätter:
– Sen får man inte glömma att människor som flyttade från landsbygden tappade många av sina sociala kontakter. Koloniträdgården skapade ett nytt socialt sammanhang och nya nätverk kunde skapas.
Förr såg man att det ofta var äldre personer som sökte sig till koloniträdgårdar men nu ser Koloniträdgårdsförbundet en trend att allt fler unga familjer väljer att skaffa kolonistuga eller odlingslott.
– Det beror nog dels matlagningstrenden, att människor blir mer intresserade av var råvarorna kommer ifrån men också en miljömedvetenhet. Ett allt stressigare arbetsliv gör att vi söker platser att bara kunna vara på. Att kunna koppla av och befinna sig i ett socialt sammanhang utan att fippla med mobilen blir allt viktigare, säger Ulrika Flodin Furås.
I Nyköping startades den första koloniträdgården 1906. Hållets koloniträdgårdar låg där Psykiatriska kliniken ligger idag. I mitten av 1920-talet fanns 1108 koloniträdgårdar i Nyköping. Dessa var belägna på Hållet, i Isaksdal, Gripsholmsjorden, Rosenkälla och Högbrunn. Trots att allt fler vill ha en odlingslott eller koloniträdgård går kommunerna i Sverige ofta i motsatt riktning.
– Jag skulle önska att kommunerna kunde satsa på att bygga nya områden. Trenden är tyvärr idag att man bebygger grönområden och enbart fokuserar på bostäder istället för att hitta andra vägar, säger Ulrika Flodin Furås.