Caroline Broberg har jobbat i två och ett halvt år på Socialpsykiatrins boendestöd. Hon är utbildad undersköterska med inriktning på psykiatri. Från timanställning gick hon över till månadsanställning för ett år sedan.
Nyligen blev Caroline utsedd till inköpsansvarig inom arbetsgruppen och hon stod på gränsen till en tillsvidareanställning. Men allt ändrades efter ett arbetsplatsmöte den 4 februari.
– Min chef hade påtalat för mig att jag har flackande blick och att min röst går upp i tonläge. Jag kände att jag kanske måste förklara för honom att jag har adhd och att det som han ser som ett beteendeproblem hänger ihop med min diagnos. Jag trodde han skulle få en förståelse då, men istället sa han att han inte vet var han har mig, berättar Caroline Broberg.
Dagen efter mötet ringde chefen Caroline och meddelade på telefon att hon blivit uppsagd. I ett senare möte tar arbetsgivaren Nyköpings kommun tillbaka det, eftersom Caroline inte har någon fast anställning och inte kan sägas upp.
– Vikariatet har upphört för att ordinarie personal kommit tillbaka, säger Anders Stenberg, tf personalchef på Nyköpings kommun.
Men det stämmer inte enligt Caroline Broberg och hennes kollegor, som nu slutit upp för att få behålla henne på arbetsplatsen.
– Den person som Caroline vikarierat för är fortfarande sjukskriven och det finns fler vakanta tjänster. Vår grupp gjorde nyligen en lex Sarah- anmälan för att vi på grund av personalbrist inte hinner med. Andra vikarier som inte har formell behörighet har fått fortsatt vikariat på timmar, berättar en kollega, som vill vara anonym.
Kollegorna på boendestöd har skrivit ett gemensamt mejl till sin chef där de ifrågasätter att Caroline inte ska få vara kvar.
– Det har aldrig varit några klagomål på Caroline, hon är professionell och omtyckt och har genom sin egen livserfarenhet en annan slags förståelse för klienterna. Vi får nu ta emot deras besvikelse för att hon inte får vara kvar, säger kollegan.
Kollegan var med på arbetsplatsmötet när Caroline berättade om sin diagnos och håller med om att det skedde en förändring i chefens attityd mot henne efter det.
– Det fanns en upplevelse hos gruppen att han ändrade tonläge.
– Det värsta är att behöva ta avsked av klienterna och inte kunna svara på varför jag inte får fortsätta. För många är jag den enda de har. Jag brinner för mitt jobb och är bra på det. Det är jättesvårt att ta emot deras smärta, säger Caroline Broberg.