Rådhustorget från 1200-talet skulle kunna bli ett kultursmycke mellan Nyköpingsån och det nya bostadskvarteret i Åkroken.
– Vi har haft kontakter med Sörmlands museum om det är något man skulle kunna ta upp dit, säger Nyköpingshems vd Johan Eriksson.
– Personligen har jag fastnat för en stenläggning som fanns på platsen, men om det går att genomföra vet jag inte.
Delar av det stenlagda rådhustorget grävdes fram i samband med de arkeologiska undersökningarna 2010 och 2011 i kvarteret Åkroken.
– Rådhustorget fanns sannolikt från 1200-talet. Den stenläggning vi grävde fram är möjligen från åren mellan den första stora stadsbranden 1665 och fram till 1719, då staden brann igen, säger Björn Pettersson, antikvarie på Sörmlands Museum som deltog i utgrävningarna.
Torget var lagt i ett vackert rutnätsmönster som med hjälp av flygfoto mättes upp dokumenterades.
– Ungefär 100 kvadratmeter av torget var bevarat och stenarna plockades upp om de skulle användas som gestaltning vid det nya bygget. Men de blev inte numrerade, berättar Björn Pettersson.
I stället schaktades torgläggningen, som bestod av kullerstenar, bort och dumpades i en stenhög i närheten av Lidl intill Kilaån. Vad som sedan hände med stenarna är höljt i dunkel.
– Trots att jag har varit där har jag inte sett några stenar, säger Björn Pettersson.
Att förstöra ett fornminne är straffbart, enligt Kulturmiljölagen, och kan leda till böter eller fängelse för fornminnesbrott.
Men hanteringen av det forna rådhustorget i kvarteret Åkroken var okej, enligt länsstyrelsen i Sörmland som är statens tillsynsmyndighet.
– När man ska gräva bort någonting kräver vi att det ska dokumenteras på olika sätt, avbildas, beskrivas, tolkas med mera. Det är gjort och det kommer mer publikationer på vårkanten. Vårt krav på fulltständig dokumentation är uppfyllt, säger länsantikvarie Åke Johansson.
Om det inte handlar om särskilda fynd så kasseras materialet, vilket innebär att fornminnet är borta för all framtid.
– Ja, och det här var ju väldigt fint stenlagt, men det blir så ofantligt mycket material att ta reda på så man sparar det inte, säger Åke Johansson.
Nyköpingshem äger det nybyggda parkeringsgaraget och de tre planerade bostadshusen. Men det är Nyköpings kommun som äger marken där Nyköpingshem föreslår att rådhustorget kan återskapas, men ingen vet säkert var stenläggningen finns.
– Jag trodde nog att dessa stenar, inte alla kanske, var något som Riksantikvarieämbetet eller länsmuseet hade tagit hand om, säger Mats Dryselius, samhällsbyggnadschef i Nyköpings kommun.