Som en del av utredningen av explosionen i Brandkärr den andra mars har man gett Henrik Östman, forskningschef för energietiska material vid Totalförsvarets forskningsinstitut, förkortat FOI, i uppdrag att göra ett utlåtande om kraften i sprängladdningen.
– I sin rapport skriver han att vid en anröjning av en bomb av den storleken hade man behövt ett riskavstånd på en radie på 300–600 meter. Hans slutsats är att människor som befunnit sig inom riskområdet allvarligt kunnat skadas eller dött, och att splitter kunnat spridas i ett relativt stort område, säger Robert Eriksson.
Utlåtandet är gjort på en bomb av Brandkärrs kaliber – som är färdigbyggd.
– Intrycket jag får när jag läser är att det är under byggnationen av sprängladdningen som explosionen, en olyckshändelse, har ägt rum.
Alltså – om polisen hade upptäckt bomben i Brandkärr, färdigbyggd, hade man evakuerat människor inom ett område på 300–600 meter när man skulle röja och oskadliggöra den. Och förvisso var det en kraftig sprängladdning som detonerade den där dagen, men hade bomben varit färdigbyggd, är det möjligt att den haft ännu större sprängkraft.
– Kontentan är väl att det var en rejäl sprängladdning där i Brandkärr, sett ur mina lekmannaögon.
Utredningen om bomben håller nu på att gå in i sin slutfas. Sex personer är misstänkta, två av dem är häktade, för medhjälp alternativt förberedelse av grov allmänfarlig ödeläggelse. Om det kan finnas fler inblandade kan Robert Eriksson inte svara på i nuläget, och han kan heller inte ge besked om när ett eventuellt åtal väcks.
– Vi har en målsättning att sy ihop säcken den närmaste veckan eller veckorna, och ska då låta de misstänktas försvarare ta del av utredningen. De måste få ta del av materialet innan åtal väcks.
Men den nya informationen om bomben är av vikt för utredningen.
– Det här innebär att vi måste fundera på rubriceringarna.
Har ni kommit fram till något motiv – vad skulle bomben användas till?
– Det är ingenting jag kan uttala mig om i nuläget.