– Det finns mycket att säga om processen om Sibro. Men det kommer bli mer av det här, säger Anne-Li Fiskesjö, miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen i Sörmland.
Ålen och malen, båda utrotningshotade fiskar, är beroende av att vandra mellan sjöarna och havet. Men sedan vattenkraften infördes och dammar byggts i åarna har det varit nästan omöjligt för fiskarna att simma upp och ner och båda arterna har minskat kraftigt i antal. Endast några få procent av ålarna bedöms finnas kvar i sjöarna i Sörmland och i Östersjön till följd av vattenkraften och överfisket. Men fler arter är beroende av att det finns öppna vandringsvägar mellan sjöar och ut i havet. Exempelvis den tjockskaliga målarmusslan, också den rödlistad, lever en tid på stensimpa som fungerar som värdfisk. Även den måste röra sig mellan olika vattendrag för att överleva.
När lagen som har reglerat vattenkraften i Sverige stiftades 1918 var kunskapen om hur dämmena påverkade miljön inte särskilt stor. Men sedan årsskiftet har lagen ändrats och tillstånden för vattenkraftverk måste omprövas. Nya krav kommer att ställas på exempelvis de tre vattenkraftverken i Nyköpingsån.
– Där fisk har passerat kommer krav att ställas. Vi kan nog räkna med att det ger avsevärda förbättringar för fisken, säger Johan Kling, verksamhetsstrateg vid Havs- och vattenmyndigheten.
Att Sibro är den damm som är först ut beror på att länsstyrelsen gav Nyköpings kommun ett föreläggande. Men sedan lagen ändrades kommer elproducerande dämmen att prioriteras. Det är ännu oklart hur det kommer att påverka Sibro-processen.