Lars Jonsson är den som har det övergripande ansvaret i Sörmland att beredskapen för en kris är i funktion, och under hans år i den rollen har det bara utfärdats ett enda underkännande till en sörmländsk kommun.
Det var Vingåkers kommun 2010.
– Anmärkningen de fick var inget de egentligen gjorde fel utan bottnade mer i att de inte gjorde något alls.
Och denna anmärkning tog de utan att hemfalla åt ovärdiga bortförklaringar.
– De höll med mig, godtog anmärkningen och rättade till felet.
En tidigare mätning som genomfördes 2008 skvallrade om att krisberedskapen i Sörmland bara fungerade partiellt.
Allra bäst fungerade det hela i Strängnäs och Nyköping. Sämst var läget i Gnesta och Katrineholm
– Det här var före min tid på den här posten, så detta kan jag inte kommentera, säger Lars Jonsson.
Beredskapsdirektören menar dock att det är svårt att jämföra mindre och lite större städer eftersom det rent organisatoriskt är avsevärt svårare att hålla funktionen intakt i större städer.
En god krisberedskap vilar på fyra grundpelare: Polisen svarar för ordning, landstinget för sjukvården, kommunerna för el och värme och försvarsmakten för att bevara Sverige svenskt.
Sörmland har varit lyckligt förskonat från kriser en längre tid nu. Men har ställt personal på fötterna för att exempelvis bekämpa stora skogsbränder i angränsande län.
På grund av det rådande läget i öster med Ryssland och Ukraina finns en förhöjd beredskap rent försvarsmässigt sett.
Lars Jonsson beskriver situationen som att svenska försvaret i flera år varit inriktat på att göra internationella insatser, men att man nu tvingas återgå till en viss beredskap och med rent nationellt försvar.
– Inte sedan gamla kalla krigets dagar har vi sett på en liknande situation som vi gör nu i dag. Men detta rör egentligen bara försvarsmakten.